Prostitution ett fritt val?

Urban; om du har slavarbetat med att tillverka medicin för någon som sitter och rullar tummarna och tjänar enorma summor pengar på dig, och du blir sjuk av allt hårt arbete, så har du rätt att få medicin av den som gjorde dig sjuk för sin egen vinnings skull.

I tredje världen pågår samma våld som i tredje riket. Det är vi som står för det. Och de som påverkas av det har lika lite att säga till om som förr.

Jag bråkar inte om vad läsken kostar, det jag diskuterar är hur förhållandena för den som tillverkar den och felet att den som äger arbetaren tjänar massor på de varor som arbetaren producerar.

Allt är politiskt, även företagen. Du kan inte skilja på politik och ekonomi. Företagsspolnrade lobbygrupper finns till för att påverka politiken. Företag har mycket att vinna på att ge sig in i politiken. Skatteregler är ett exempel.

Då urban ännu inte svarat, svarar jag i hans ställe. För det första är det nog väldigt få som slavarbetar. Slaveriet är förbjudet i de flesta länder. Så om en individ kommit överens med en arbetsgivare att utföra ett arbete mot betalning och blir sjuk av detta arbete så finns det två bra lösningar. 1. att som i Sverige möjligt att få ersättning för arbetsskada .

I tredje världen har vi långt kvar men vi har också kommit en bra bit. Vi har stoppat staternas övergrepp, vii sänder kläder och böcker, vi bygger skolor och gräver brunnar, vi utbildar såväl ekonomer som sjukvårdare. Vi öppnar våra gränser så de kan få igång sina företag, sälja sina produkter och köpa sådant de behöver min inte själva kan producera. De behöver få fortsatt stöd och mer öppna gränser och mindre tullar, men vi är förhoppningsvis på väg åt rätt håll om inte EU stänger portarna.

Han tvingas mot sin vilja teckna kontrakt med folk som suger ut honom på alla sätt: De kräver höga löner för att bara jobba 8 timmar, betydligt högre än hans egna lön, och då jobbar han ändå nästan dubbelt så mycket. De tar inga risker, de struntar i hur det går för företagaren och ”är bara där tills timmarna gått”. Går det sämre för arbetsgivaren måste han fortfarande punga ut med samma lön så han får ta bort sin egen och låna mer pengar… om han kan.

Företagaren däremot får sitt liv slaget i spillror och allt det slit denne lagt ner är inte värt något.

Det finns alltid två sidor av myntet och om du ska inte tro att någon går på den ”slav-bild” som du försöker frammåla. Jag har arbetat med saker du förmodligen inte ens skulle vilja uttala, till löner du inte skulle lyfta foten för. Men jag klagar inte, för jag vet att var och en är ansvarig för sig själv. Vill jag ha mer får jag anstränga mig.

Det innebär är man måste kontrollera allt inklusive folks privatliv. Sen måste regler till. Efter som det inte går att göra en definition för egoism i varje enskilt fall som kan inträffa måste samarbeten förbjudas, sen måste vi förbjuda mänsklig kontakt, brev, e-post, telefoner så att det inte går att vara egoistisk. Vi måste förbjuda folk att vara ute på gatorna så det inte träffar någon etc. Detta var det icke frihetliga alternativet.

Ett samhälle av hårda, lagar och total statlig eller annan institutionkontroll eller ett frihetssamhälle där det mesta ordnar sig p.g.a. den naturliga balansen. Vilket väljer du?

Jag tror på dig när du säger att du har slitit med ditt företag och jag tycker att det är synd att du måste ha det så svårt. Men jag pratar inte om ditt företag, jag pratar om den globala situationen där stora företag, stater och andra organisationer tjänar pengar på att plundra svagare grupper och sälja till oss.