Individen kontra Kollektivet

Jag tar exempelvis anställning på en firma och tackar min lyckliga stjärna att jag slipper ha allt ansvar för att ekonomin ska gå runt, att jobb kommer in och att all planering fungerar. Jag drar nytta av någons firma genom att få lön, utveckla mig själv för att jag tycker att det jag gör är roligt och går hem vid arbetsdagens slut. Allt annat tjafs som ett företag representerar slipper jag.

Jag vill inte odla någon jävla potatis, baka mitt bröd eller snickra på en massa redskap utan det kan folk göra som tycker det är kul i sin tur. Det är arbetsdelning och inte alienation så fuck you Karl. De förindustriella samhällena var knappast någon picknick utan där var valfriheten ytterst begränsad och tvånget högst påtagligt.

Därför blir dikotomin stark-svag onödig och lite äckligt fascistoid. Att vi sedan måste upprätthålla lagar som är jämlika och neutrala i förhållande till människorna är självklart nödvändigt.

Hiphop-Petter gör väl f.ö. allt för att vända ryggen till sin intellektuella övre-medelklassbakgrund? Folk med underifrånperspektiv har också ett privilegium att tolka världen på ett sätt som övre-medelklass aldrig kan göra. Ken kan ju uttala sig hejvilt om droger och porrfilmstittande likaväl som svarta rappare från USA kan vara hur sexistiska och våldsglorifierande som helst.

Du som är vänster borde väl ha en annan åsikt om penningens makt, men om du ändå har den så borde du väl jobba för ännu mer frihet och individualism då supermakten USA – vars hela idé är baserad på individens frihet och sökande efter lycka - är rikast i världen. Tydligen så är det så att de fattigaste i USA har en eller flera bilar jag kan ha fel här, men jag läste det någonstans! I Sverige har ju knappt ens ovan nämnda övre medelklass råd med bil längre.

Min frihet att skita på öppen gata inskränker din frihet att slippa bajs under skorna. Hur ska detta bli ett ömsesidigt utbyte? Så länge det finns motpoler kan det inte bli ömsesidigt utbyte. 1. Det brukar fungera så, det har att göra med att du, som golvsarbetare, inte äger eller ansvarar för företagets drigt. Det har alltid funkat så, har inget att göra med individens frihet. Förutom att det möjligtvis begränsar den.

4. Vi pratar här ekonomisk individualism, liberal-stilen. I ett sådant samhälle är klyftorna större än i ex Sverige, således är de fattiga fler, och fattigare. Varför då? Jo, för att de inte klarar av de krav som ställs. Ojämlikhet handlar om långt mycket mer än olikhet. Handlar ojämlikheten mellan män och kvinnor att kvinnor helt enkelt är sämre än män? Nej, de bygger på ett systemfel, där kvinnor nedvörderas av systemet, något som inte rör tjejerna som individer överhuvudtaget.

9. USA är som Twoface i Batman. Deras kamp för frihet är lika mycket värd för mig som en italiensk lira var. Nu är det såhär att jag är kommunist, och förvånansvärt nog, är socialismen, enligt oss tillämpare, frihetens ideologi. Klyftorna i USAs samhälle är stora som Svullo, och det är ju självklart att även Peter på hörnet, som bor i en wellpappkartong, har en Merca eller två väntandes runt hörnet. Det är ju självklart.

Jag menar naturligtvis den/ de när det gäller skita på öppen gata. Jag föredrar att göra det på WC med låst dörr :-

Har tanken någonsin slagit dig att alla inte vill vare sig äga företag eller ansvara för dess drift? Vi har frihet att slippa äga och ansvara för företag. Att vi sedan väljer att ta anställning på ett företag för att vi gillar det, får kul arbetsuppgifter och får trevliga arbetskamrater är en del av valfriheten.