Män och mjukhet

Du läser en bok, och trots att du själv inser att det finns korn av sanning i påståendena såskrattar åt det "pseudovetenskapliga skräpet". Varför då? För att det skär sig mot din "genusvetenskap" som du lagt så mycket energi på?

Absurt. Jag vill inte alls förändra honom, inte ett smack. Inte mig själv heller. Däremot önskar jag att vi kunde förstå varandra bättre ibland, liksom jag önskar att alla människor kunde. Att det skall vara så svårt att läsa innantill? Jag förstår det verkligen inte. Min artikel handlar om könsroller. Igen: könsroller.

Men om du inte vill förändra honom, varför pressar du honom då? Vad vill du uppnå när du säger att han inte är tillräckligt engagerad, när du ställer krav på hur mycket han ska känna för dig?

Behöver inga förhållandetips. Jag valde att använda mig av mitt privatliv för att illustrera könsrollernas svårigheter på nära håll, alltså vilka missförstånd de medför i vardagen. Ta dig en titt under andra trådar, där Magnus och Per H tävlar i vem som kan driva mest med mjukhomos. De kämpar med näbbar o klor för att försvara sin "manlighet", den jag precis ansatt när jag synliggör dess konstruktion. Klart som korvspad.Jag älskar att ha rätt.

Med den definitionen har jag också alltid rätt! I LOVE it!

HA, mjukhomos? Vem satte det epitietet? inte jag. Du, Josefine! Jag vet inte var du läser in att jag kämpar med näbbar och klor för att försvara min manlighet. Jag är den jag vill vara. Och så kommer Marie H och säger att din artikel definierar en ny manlighet. Det är ju ganska roligt. Du beskriver ju bara din snubbe.

Har du kollat under andra artiklar jag skrivit? Jag har lagt mer tid än de flesta skribenter här på att diskutera o bemöta, o det om något borde vara bevis på att jag är villig att inse att jag har fel o andra rätt. Skall vara ärlig o erkänna att jag börjar tröttna. Folk verkar tro att man kan vräka ur sig vad som helst, bara för att de gömmer sig bakom anonymitet. Har fått pers. mail fr vissa. Det respekterar jag.

och min eventuella teori får väl vara den där jag själv inleder kommentarstråden. att jag är nöjde med den jag är, trots att krukväxterna dör runtomkring mig.

Hej Per H. Trevligt att du dök upp. Nä, då kanske du kan förklara varför du o Magnus kände behovet av att driva med tårar, mjukhet o sedermera en liten flirt sinsemellan? Men du har helt rätt gällande Marie H. Jag gör inte anspråk på att beskriva en "ny manlighet". Mkt riktigt, beskriver bara "min snubbe".

Tja, det enda som bevisar att man kan inse att man har fel, är att erkänna att man faktiskt har fel i något konkret fall. Men det är svårt, för tänk om man inte har fel?