Fler borgerliga reformer för fler unga i arbete

"Den gemensamma nämnaren för många av de länder som har låg arbetslöshet bland unga är att man har en fungerande lärlingsutbildning. Det har inte Sverige. Det svenska lärlingssystemet är utformat för att passa skolan, snarare än efter vad eleverna eller arbetsmarknaden efterfrågar."

Ungdomsarbetslösheten är en vår tids största utmaningar och den kanske allra viktigaste frågan inför höstens val. I april månad var 183 300 ungdomar mellan 15-24 år arbetslösa. Denna siffra skulle varit ännu högre utan arbetslinjen. Kristdemokraternas och Alliansens reformer, med sänkt arbetsgivaravgift för unga, rut-avdraget och halverad restaurangmoms, har sänkt trösklarna in på arbetsmarknaden. En rödgrön valseger – och den skattechockspolitik som oppositionen driver - skulle slå ut många jobb som nu kommit unga till del. Att göra det lönsammare att driva företag och anställa unga är viktiga verktyg för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Men detta räcker inte. Fler borgerliga reformer behövs!

Sverige har idag stabila offentliga finanser och låg arbetslöshet i jämförelse med andra europeiska länder, tack vare Alliansens politik. Men om man däremot ser till ungdomsarbetslösheten som andel av den totala arbetslösheten blir bilden en annan. Då hamnar Sverige i den absoluta botten bland länderna i OECD. I de flesta fall brukar länder med låg arbetslöshet totalt sett även ha en låg ungdomsarbetslöshet. Så är inte fallet i Sverige. Situationen har varit ungefär densamma under hela 2000-talet. Det finns alltså strukturella hinder för unga att ta sig in på arbetsmarknaden.

Skolan spelar här en viktig roll. Den allmänna negativa trenden måste naturligtvis vändas, men vad som är minst lika viktigt är att skapa broar mellan utbildning och arbete. Den gemensamma nämnaren för många av de länder som har låg arbetslöshet bland unga är att man har en fungerande lärlingsutbildning. Det har inte Sverige. Det svenska lärlingssystemet är utformat för att passa skolan, snarare än efter vad eleverna eller arbetsmarknaden efterfrågar. För att lärlingsutbildningarna ska fungera måste dessa anpassas efter företagens behov och de måste ges större inflytande över hur utbildningen utformas.

Ungas inträde på arbetsmarknaden hindras också systematiskt av stelbenta och förlegade regler och lagstiftning. Turordningsreglerna i Llagen om anställningsskydd (LAS) är den kanske mest uppenbara. Att det alltid är den som arbetat kortast tid på en arbetsplats som måste sägas upp först i svårare tider är ett både orättvist och ineffektivt sätt att behandla människor på. De som sällan byter arbetsplats belönas, på bekostnad av de som är flitiga och arbetar hårt. Alliansen måste våga ta itu med dessa orättvisor en gång för alla.

Mycket kan alltså göras på politisk nivå. Men det krävs också en attitydförändring hos en del unga människor. Det finns tusentals jobb hos arbetsförmedlingen som väntar på att få sökande. Många arbetsgivare misslyckas med rekryteringar, då de inte erbjuder jobb som uppfattas som roliga. Ungdomar kan inte förvänta drömjobbet direkt efter gymnasiet. Här måste en attitydförändring till. Allt annat är att blunda för sanningen.

För att bekämpa ungdomsarbetslösheten måste alltså förändringar på flera olika plan till. Politiken kan göra mycket, men inte allt. Bara när insikten om detta finns kan vi få bukt med problemet.

Det enskilt största hotet mot arbetsmarknaden är en eventuell röd-grön valseger. Den som på allvar ser ungdomsarbetslösheten som ett problem måste självklart rösta på alliansen och rösta borgerligt – på Kristdemokraterna. Sverige behöver fler borgerliga reformer inte färre!