Linda Nordlund, ordförande Liberala Ungdomsförbundet 

Betyg i skolan från årskurs ett!

Svenska elevers resultat fortsätter att rasa, i senaste Pisa-mätningen presterar de under OECD-genomsnittet i såväl matematik som läsförståelse och naturvetenskap. Det är på sin plats att påpeka att mätningen gjordes i årskurs nio år 2012, och att eleverna hade gått alla nio åren i grundskolan med de gamla läroplanerna. Men mätningen visar trots detta på vikten av att reformerna av skolan fortsätter. Skolan ska vara en murbräcka mot klasskillnader och segregation. Därför föreslår LUF fyra reformer för en likvärdig skola:

För det första: satsa på lärarna. OECD-rapporten ”What makes schools successful?” som presenterades i samband med Pisa-undersökningen visade att skickliga lärare är den enskilt viktigaste faktorn för att utjämna skillnader i förutsättningar. Kraven som ställs på lärare bör därför vara höga. Det måste finnas en fungerande sållningsmekanism vid antagningen till lärarutbildningen, därför vill LUF att alla sökande ska genomgå antagningstester.

Lika viktigt är att lärarnas löner sätts efter prestation. Duktiga lärare ska kunna belönas för sina insatser, precis så som nu sker med förstelärarnas löneförhöjning med 5000 kronor i månaden. Omvänt bör de lärare som inte passar för yrket få hjälp att omskola sig till andra yrken. Elevernas rätt till bra utbildning är viktigare än lärares rätt till livslång anställning. Vi måste både välja in och välja bort lärare.

För det andra: betyg från årskurs ett. Avskaffandet av betygen i grundskolans låg- och mellanstadium under sjuttiotalet fick, enligt bland annat IFAU, konsekvensen att färre barn från arbetarklassen klarade gymnasiet. Tidig och tydlig utvärdering är centralt för att sätta in stöd och göra skolan så kompensatorisk som vi vill se den. Genom att införa betyg från första årskursen blir det viktigt för läraren att diskutera hur eleven ligger till i relation till betygskriterier och läroplan, vilket uppmuntrar till att ge mer och tydligare feedback. En likvärdig skola för alla barn – oavsett bakgrund och bostadsort – förutsätter kontinuerliga kunskapsmätningar. Tidigare betyg gynnar de barn mest som behöver skolan bäst.

För det tredje: stopp för avhopp. Utan gymnasiekompetens är det mycket svårt att få ett jobb. Olof Bäckman har visat att risken att bli arbetslös är fyra gånger så hög bland unga som hoppat av gymnasiet jämfört med klasskamraterna som avslutade utbildningen. När SCB år 2007 följde upp elever som hoppat av gymnasiet sju år tidigare uppgav nästan hälften av kvinnorna och var tredje man att mer stöd från lärare eller annan skolpersonal kunde ha fått dem att fullfölja studierna. Mer behöver göras för att få elever att stanna i skolan och för att motivera dem som hoppat av att återvända. Kommunernas skyldighet att hålla sig informerade om unga som varken arbetar eller studerar borde skiftas till ett aktivitetsansvar.

För det fjärde: Återförstatliga skolan. Mönstret är tydligt, på orter där utbildningstraditionen är svag presterar också eleverna svagt. Enligt Lärarnas Riksförbund slog kommunaliseringen av skolan för 20 år sedan sönder den svenska skolans likvärdighet, och detta beror i hög grad på stora skillnader i kommunernas finansiering av skolan. Liberala ungdomsförbundet är inte nöjda förrän alla barn erbjuds den bästa utbildningen oavsett var i landet de bor. Därför kräver vi, liksom 61 procent av Sveriges befolkning enligt en Sifo-undersökning som presenterades i veckan, att staten återtar ansvaret för skolan.

Reformerna av utbildningsväsendet måste fortsätta för att skolans kompensatoriska roll ska återupprättas. Bara så kan vi skapa ett Sverige där din bakgrund inte bestämmer din framtid. 

Av Linda Nordlund 11 dec 2013 09:54