sourze.se

Den lustfyllda vägen till bättre hälsa

Går det att unna sig livets glädjeämnen samtidigt som man uppnår en bättre hälsa och lägre vikt?

Åh nej, är det ännu en artikel av någon hurtig person som tjatar om nån jäkla diet eller jobbig träningsform? Jag hade troligen själv tänkt så för ett tag sen, så just därför vill jag framförallt vända mig till de som, precis som jag, försökt att följa en mängd olika råd, dieter, livsfilosofier och yadda-yadda, för att i bästa fall lyckas går ner några kilo, men några månader senare vara tillbaka på ruta ett igen.

Till min egen förvåning har jag till sist lyckats gå ner 17-18 kilo, och det trodde jag inte ens var möjligt efter alla tidigare misslyckanden. Min målvikt hade jag satt betydligt högre än vad den är idag. Men jag ska redan nu lugna er med att det här inte är en av alla artiklar skriven av nån som vill framhäva hur hårt man kämpat och till sist lyckats med hjälp av någon självspäkande träningsform, lutheransk livsstil eller torftig duktighetsdiet. Nej, de tips jag kommer att ge kommer från en äkta soffpotatis. Jag har varken ansträngt mig särskilt mycket eller gjort någon stor uppofring, så jag undanber all beröm. Det är inte därför jag skriver den här artikeln.

Det är hög tid att göra en liten revolt mot alla lutheranska hälsoprofeter. Självfallet funkar många dieter och träningsformer för en del människor. Men för mig och många andra så har de inte funkat särskilt bra. Visst kan man hävda att vi inte ansträngt oss tillräckligt hårt eller gett upp för lätt, etc, och jag tror många har tänkt så om sig själva också. Det blir bara ännu en tung sten som läggs i den dåliga självkänslans ryggsäck.

Jag tänker inte göra samma misstag som många andra och påstå att mina tips och råd funkar för alla, för jag är helt övertygad om att vi människor funkar olika. Vi är olika som människor, och en del upplever säkert en njutning av duktighetskänslan att utsätta sig för någon självspäkande utmaning. Men vi livsnjutare som inte kan tänka oss avstå fredagsölen eller söndagspizzan och som inte förstår njutningen av värkande muskler och brännande andfåddhet, vi har svårare att se någon mening och livsglädje med denna självplågning.

Om du misslyckats med alla de dieter som går ut på någon form av uppoffring och begränsning av ditt liv så tror jag ändå att chanserna är hyffsat goda att dessa råd kan hjälpa dig, eftersom jag istället erbjuder dig en räkmacka att glida fram på.

Fram till de senaste åren har det varit något motsägelsefullt att njuta samtidigt som man uppnår bättre hälsa. Åtminstone för många av oss. Därför handlar denna artikel lika mycket om ett nytt förhållningssätt som om konkreta tips på träning, diet, etc. Några herrar och en dam fick mig att långsamt börja tänka om och inse att det faktiskt kanske är möjligt att njuta samtidigt som man lever ett hälsosamt liv. Jag vill därför ge er en snabbintroduktion till dem och deras idéer, upptäckter, etc.

Den första farbrorn jag snubblade över är död sedan länge och nästan helt okänd, trots att han påstås ha myntat begreppet feminism, skrev om kvinnors rättigheter och den okontrollerade skövlingen av skogar redan på slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. Hans namn är Charles Fourier, och många av hans idéer och teorier är excentriska än idag, som t ex hans förslag att istället för att länder skulle kriga om landområden borde de anordna tävlingar om vem som bakade godast pajer, så att inga människoliv skulle behöva gå till spillo. Hans grundinställning var ändå att livet ska vara njutningsfullt, och att det inte behöver stå i motsats till ett gott liv och välfungerande samhälle.

Den rådande normen, som verkat orubblig, är att livet inte är enkelt. Det ska vara jobbigt att träna, svårt att leva sunt och det ska inte vara allt för lätt att arbeta, vilket både Reinfelt och Löfvén gärna framhåller. Njuting ses fortfarande som en synd. I vissa fall är det motiverat, vi mår inte bra av allt som ger njutning, åtminstone inte i för stora doser. Med denna artikel kan jag åtminstone bevisa att det är är möjligt att njuta och samtidigt uppnå en bättre hälsa utan större ansträning. Något som kan vara extra svårt att tro på om man har traumatiska minnen från skolgympan, eller aldrig har tränat.

En man som gav mig en helt ny inställning till träning är idrottsläkaren Phil Maffetone, som i sin läsvärda bok “Träna för livet” tar död på en hel del träningsmyter, bl a “no pain - no gain”, dvs att det måste göra ont för att det ska ge resulta. Han menar istället att det är mycket hälsosammare att träna med en låg puls och att inte ta ut sig till max. Det kan bl a motverka cancer, stress och öka fettförbränningen till skillnad från hård träning. För oss livsnjutare är hans metod extra intressant eftersom det aldrig känns särskilt jobbigt eller plågsamt att träna enligt hans metod, men ger ändå positiva resultat och känns skönt. Det blir betydligt lättare att komma utanför dörren när man vet att det inte väntar en hård kamp där ute.

Men den största utmaningen med träning är att få in det som en ny vana i sitt liv. Om du inbillar dig att du måste börja på en hög nivå så är risken att du bara skjuter upp det. Maffetone poängterar i sin bok att det viktigaste är att överhuvudtaget att komma igång. Gör det enkelt för dig själv, börja med en promenad på fem minuter en gång i veckan. Det har ingen märkbar effekt på hälsan, men det är ett ganska smärtfritt sätt att få in en ny vana. Höj sedan gradvis din ambitionsnivå i den takt som känns bra för dig. När du kommit upp i lite längre promenader så kommer du känna den sköna effekten av endorfiner och annat jox som din hjärna frigör, vilket kommer att få dig att faktiskt njuta av promenaden.

Sköna dojor och träningskläder som andas gör det betydligt behagligare. Har du en mp3-spelare eller mobil så ladda den med musik, ljudböcker eller podradio. Har du en smartphone så kan jag rekommendera spelet Turf eller Munzee, som går ut på att man ska gå till olika platser i sin hemstad. Det är många som aldrig tränat förut som kommit igång och tappat många kilo när de spelat de spelen, och dessutom haft kul samtidigt. Det viktigaste är att pröva sig fram och försök hitta en träningsform man gillar. Men ge det lite tid och gå inte ut för hårt.

Sist men inte minst. Hur och vad ska man äta då? Varför har ätandet blvit så fullt av rutiner, tvång och ångestframkallande tankar? Måste det vara så?

En svensk forskare som fick mig att först börja ifrågasätta många av de senaste årens dieter är Charlotte Erlanson-Albertsson som i sin bok “Socker och fett - på gott och ont” ger en lite mer balanserad bild av socker och fett, och menar att kroppen faktiskt behöver både fett och mycket energi. Alla våra miljarder celler har ett membran av fettmolekyler, och vår hjärna förbrukar stora mängder energi. Vårt uråldriga belöningssystem vet att vi behöver fett och energi, så det triggar både suget efter det och en lustfylld känsla när vi får i oss det. Eftersom vi har lite varianter på våra gener så har en del svårare att låta bli den där chokladbiten vid kassan än vad andra har.

Våra gener och vårt belöningssystem har knappt utvecklats eller förändrats de senaste 10.000 åren, och är anpassade för ett liv som bestod av sporadisk tillgång på föda. Ena dagen frossade man kanske på en helstekt hjort, medan jaktlyktan nästa dag var sämre och man fick hålla till godo med lite bär och växter.

Det största problemet är inte att vi har nästan obegränsad tillgång på föda i vår del av världen. Problemet är att vi fått för oss att vi regelbundet måste få i oss mat hela tiden vareviga dag, för att må bra. Den senaste tidens forskning om fasta har visat att det är tvärtom, vi är anpassade för ett liv med sporadisk fasta och att vi blir både friskare och lever längre av det.

Journalisten Michael Mosley som studerat forskningen om fasta och intervjuat forskare skriver i sin bok att vi med vårt rutinmässiga ätande ständigt tillför nytt bränsle till cellerna. Det är som att hålla gasen i botten hela tiden, cellerna får aldrig vila. Med 5:2-dieten låter du dina celler få lite vila två dagar i veckan och kroppen går då in i ett reparationsläge som reparerar skador i dina celler.

Är inte 5:2-dieten ännu en självspäkande diet kanske du tänker? De första veckorna kan förvisso vara lite jobbiga eftersom man inte är van. Men till skillnad från andra dieter blir den här bara lättare och lättare att följa, plötsligt är det en naturlig del av livet. Själv började jag med att bara äta lite mindre ett par dagar i veckan, och närmade mig sedan 600 kalorier.

Du behöver inte svälta på fastedagarna. Ok, du kan inte sätta i dig en helstekt hjort, men en frukost, lunch och middag om du äter kalorisnåla saker. Känns det torftig så påminn dig om att den där helstekta hjorten, dajmtårtan, eller vad du nu suktar efter finns där imorgon för dig. Till skillnad från andra dieter är det inget du måste avstå från resten av livet, eller få dåligt samvete av om du äter det.

Man kan lätt tro att hungern får en att tappa humöret, får svårt att tänka, jobba, etc. I början kan det kännas ungefär så, men ganska snart så får man en nästan motsatt effekt. Man kan känna sig fokuserad, få mer energi och känna sig på bättre humör. Kurret i magen får man ingen panik av längre, när man lärt sig att det kommer och går och att man överlever.

Hur kan det vara så smärtfritt att fasta? Återigen finns förklaringen i våra gener. Om vi människor skulle deppa ihop, bli matta och orkeslösa de dagar vi inte lyckades fånga något stort djur att grilla över lägerelden så skulle vi dött ut för längesen. Det är en helt naturlig kroppslig reaktion att vi känner oss lite extra pigga, fokuserade och motiverade för att vi ska ha bättre chanser att fånga den där hjorten nästan dag istället. Jag är ett levande bevis på att man galant klarar av en hel arbetsdag eller jogga en mil i lungt tempo eller skriva en sån här artikel med endast 600 kalorier i bränsletanken.

Den största utmaningen är att börja med nya vanor, och att komma igång. Det kan vara extra svårt när man har en lång rad misslyckade försök med andra dieter och träningsmetoder bakom sig. Men jag hoppas ändå att jag övertygat dig om att ge dig själv en ny chans. Skicka mig ett vykort om det funkar vettja.


Om författaren

Författare:
Tobias Jeppsson

Om artikeln

Publicerad: 19 nov 2013 14:18

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: