Då byter jag block och röstar på Löfvén

Ett halvår efter alliansens andra valseger 2010 vädjade "Skattebetalarnas förening" på DN-debatt, med tips till socialdemokratin vid en eventuell valseger 2014. Den bestod i att initiera ett platt skattesystem, då den liberala regeringen visat sig urvattnad. I två års tid har jag mer eller mindre erinrat mig artikeln som ett skämt från "Skattebetalarna" och med nuvarande - liksom dåvarande - socialdemokratiskt, alternativa finansministrar, förefaller det hopplöst.

Men den nya S-ledaren är mycket intressant. Den man som nobbar nationaldagsfirandet med kungafamiljen, till förmån för praktiskt nationella angelägenheter: möte med svenskt näringsliv. Stefan Löfvén lär för närvarande ha större förtroende hos näringslivet än moderatledare och statsminister Reinfeldt, medan denne i all ära deklarerat att hans parti ska representera allmänintresse istället för särintressen.

En gång hasplade jag ur mig, vid sällskap med ett ärkesossepar, att är man företagare, faller det av naturen att man röstar - om inte borgerligt - så i alla fall liberalt. "Kan man inte vara företagare, bara för att man är sosse?", kontrade hon. Det kunde man inte då i min föreställningsvärld. Nu några år efteråt konstaterar jag dystert, att det är i praktiken inte stor skillnad mellan socialdemokratisk och borgerlig näringspolitik. De första har historiskt sett alltid förespråkat näringslivets intressen i retoriken, med de andra varit officiellt kritiska. Fast ser man det ur realpolitiskt synvinkel är skillnaderna närmare obefintlig. Stefan Löfvén är och har alltid varit anhängare av kärnkraft och har som före detta IF Metall-ordförande tagit praktisk del av näringslivets vardag, på ett avsevärt närmre vis än Håkan Juholt och Mona Sahlin. Lägg därtill att många s-märkta ex-ministrar fått uppdrag av näringslivet och anses eftertraktade, tackvare deras kännedom om de politiska kanalerna: hur hållbar är egentligen retoriken?

Det är dessutom vid valet 2014, 20 år sedan regeringen Ingvar Carlsson införde värnskatten, som var ett nödvändigt ont för att sanera ekonomin efter Bildt-regeringen. Denna skatt krävde de borgerliga, fram till Fredrik Reinfeldt partiledarskap, ett omedelbart slopande av. Den har nu permanentats av Alliansregeringen. Lyckas Stefan Löfvén vinna större trovärdighet hos näringslivet än Reinfeldt och Lööf och förespråka ett platt skattesystem, det vill säga slopad värnskatt, är chansen stor att han får min röst 2014.

Av Yohannis Petersson 10 jun 2013 08:30