Husby: SD, ta avstånd från hatet ni bidragit till!

Jag var nio år när elfte september attacken skedde, men jag minns den väl. Det var en solig tisdag, alla kanaler sände samma sak, om och om igen. Bilderna av människor som skriker, tornen som rasar och alla liv som blev tagna, är förmodligen något vi aldrig kommer att glömma. Alla vet exakt vad de gjorde den eftermiddagen, 2001.

Men vad som hände efter är även något som har etsat sig fast. Mina föräldrars kvällssamtal. "Var de tvugna att vara muslimer? Nu kommer vi få ta smällen, jag bara vet det. Inget kommer att vara sig likt efter det här".

Och de hade rätt. För oss som bär slöja eller har föräldrar som gör det, har ett utländskt klingande namn, ser ut på ett visst sätt eller har låtit skägget växa, blev tillvaron till ett polisförhör. Vi var och är ständigt misstänkta, "Guilty until proven innocent".

När jag för några dagar sedan väcktes av ett samtal mitt i natten och en vän berättade om oroligheterna i Husby, så fann jag mig i samma situation igen. Det brann i en ort där många har, precis som jag, utländska föräldrar.

Sverigedemokraterna var snabba med att hävda mycket. Kent Ekeroth tweetar "En röst på oss och ni slipper det år 2014". Jimmie Åkesson kastar sten i glashus och menar att bränderna är en konsekvens av en splittringspolitik. En politik som tagit emot för många invandrare och misslyckats med att integrera dem. Slutsatsen är alltid densamma. Under en SD-fana bottnar all problematik i hud och hårfärg. Mer verklighetsförankrade anledningar som växande klassklyftor kom aldrig på tal.

Eldsjälarna, som slet för en förort som metaforiskt brann långt innan, utpekades som kärnproblemet. De skulle ta avstånd från våldet. Om inte, så bidrar de med stenar själva.

De skulle ta ansvar. Alla som är en del av "det utländska kollektivet" har ett ansvar att ta. "Sist men inte minst en uppmaning till alla föräldrar: Ta ansvar för era barn. Många av er har fattat beslutet att komma till Sverige och får anpassa er till den nya tillvaron", skriver Sakine Madon på Expressen.

Men när självutnämnda medborgargarden går runt på Stockholms gator, letar efter dom som aviker från normen och misshandlar en 15-åring med kryckor, så finns det inget ansvartagande. Ingen försvarsställning. Ingenting.

När Sverigedemokraterna och andra högerextrema delar ut kollektiva skuldbeläggningar, spär på hatet och misstänksamheten, så får det konsekvenser. När rasismen normaliseras så får det konsekvenser. Och alla som bidrar till det, har ett ansvar att ta.

Det är ytterst häpnandsväckande att likt Åkesson och hans partikamrater misstänkliggöra organisationer som kämpar för sina orter, svartmåla muslimer, invandrare och alla andra som enligt dem inte passar in i det svenska samhället, men sedan blir helt bestörta när någon kräver att de ska ta avstånd från våldet som är en konsekvens av den människosyn de propagerar för.

Vid nio års ålder fick jag ta ansvar för, för mig, helt okända terrorister. Som vuxen tar jag fortfarande smällen för vad andra gör. Och allt detta har varit en konsekvens av vad partier som Sverigedemokraterna ägnat sig åt, kollektiviseringen av invandrare.

Nu kräver jag att samma människor tar avstånd från våldet de varit med och bidragit till.

Av Bilan Osman 03 jun 2013 09:16