Låt oss dock gå tillbaka till den första drabbningen mellan Real Madrid och Dortmund. Ni som läste min förra krönika fick läsa att Real mycket väl kunde vinna, men att det ändå inte skulle räcka. Vilket det inte heller gjorde. Däremot visade man upp en vilja och en kämparglöd värd att lyfta på hatten åt. Men tyskarna höll undan, det var nära för Real men med 4-1 i favör för tyskarna inför returen klarade man inte av att vända.
Man kan säga att Dortmund klarade sig på håret, men de var ändå de själva som gav sig de förutsättningarna och som genomförde detta. Och det kan ingen ta ifrån dem. De är utan tvivel värdiga finalister.
När det gällde matcherna mellan Barcelona och Bayern finns det mycket att säga. Väldigt mycket. 4-0 hemma och 3-0 borta för Bayern är inget annat än... ja, en kross, en förnedring. Den blå och vinrödrandiga tröjan trampades ner i lervällingen medan tyska pojkar som agerade som män skrattade åt klubbmärket som höll på att lossna.
Messi mötte jätten som inte var barmhärtig och lät en lätt skadad spelare trippa runt. Väggen stod där den stod. Visst var han skadad, världens bästa spelare, men blicken slickade marken medan svarta skor sparkade sanden i hans ögon. Den lille hade inget svar och hans kompisar på skolgården vände bort blicken. De stora pojkarna med röda tröjor gjorde som de ville utan en tanke på tidigare hierarkier eller seder. Det smällde så hårt att det ekade i Camps Nous underjord, men det var inte frustration från hemmalaget, det var glädjen av från maskineriet som likt en trupp på väg ut i krig marscherade ner i omklädningsrummet sjungandes sin kampsång.
Jag har länge undrat när man skulle få skriva en sådan här text, en text när båda giganterna faller från den högsta bergstoppen. Att det skulle ske någon gång visste man - men med en dags mellanrum...
Jag är varken skadeglad gentemot spanjorerna eller lyrisk å tyskarnas vägnar, jag är bara väldigt imponerad av sättet det gick till på. Real höll på att komma tillbaka likt en boxare som ställer sig på åtta, men fick till slut se sig förlora på poäng av en slagmaskin som bara har en växel, och det är full fart framåt.
Bayern gjorde vad de ville, och man tog inga fångar. Så mycket mer finns inte att säga då det redan sagt en del.
Visst skulle rubriken kunna vara "Giganternas fall" men tycker det känns både lite gjort och lite kladdigt. Jag väljer bara att konstatera att om detta hade varit leken "Den heta stolen" så hade två spanska pojkar nu suttit och gråtit, medan två tyska män skrattat, sittandes på sina stolar.
Av Max Bergander 02 maj 2013 10:47 |
Författare:
Max Bergander
Publicerad: 02 maj 2013 10:47
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå