Jag vet att det måste ske , en dag är allt annorlunda och du saknar inte mig längre , du finner det du har ,i en blinkning i ett skört ögonblick kommer faller det som byggt upp av dig.Det finns inget utom allt
jag tappar nyckeln på golvet , jag böjer mig men något hindrade mig , jag kanske inte har rätt , kanske är allting fel kanske borde jag ta mig samma ,kanske borde jag se vad det är som är fel . Men stillheten får mig att ramla omkring ännu en seger att förlora ännu ett fall.Men allt har gått för långt ,jag står där jag står som ett barn ,stirra över gatan tystnade känns som ett hot .Jag fyller mitt hat , jag fyller min skräck och spyr från tredjevåningen och det stora mörkret omsluter mig som en befriande gud .
Av Mikael Vasara 17 mar 2013 13:34 |
Författare:
Mikael Vasara
Publicerad: 17 mar 2013 13:34
Ingen faktatext angiven föreslå
Litteratur, &, Poesi, Litteratur & Poesi, 3, våningen, sos | föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå