Från Trångsund till Ursvik

Igår var jag, mamma och pappa och tittade på en visningslägenhet. De håller på och bygger nytt i Ursvik, och mamma vill flytta. Hon har i princip velat flytta härifrån vår villa i Trångsund sen vi flyttade hit i januari 2007, men jag har aldrig riktigt tagit det seriöst. Nu vet jag plötsligt att hon verkligen menar allvar. Vi gick på visningen, och sedan när vi kom hem satt hon och babblade om mått på rummen och om att bygga en ny vägg i något rum, och så vidare. Hon gillar verkligen den här lägenheten.

Så vad gör man då? När mamma vill flytta från det ställe där jag levt hela mitt liv, och där jag har allt? Ursvik är - give or take - 49 minuter från Trångsund kommunalt, och 52 från Skogås där jag går i skolan. Sedan har jag fotbollen här också, och alla vänner jag umgås med utanför skolan bor söder om Söder. Jag vill ju inte flytta.

Men mamma vill. Och pappa får nära till jobbet. Och brorsan verkar också gilla stället. Och visst, det var jättefint och fräscht, och på sätt och vis skulle det vara kul. Det är ju bara det att det är så himla långt bort. Jag ska lämna allt jag haft i 18 år, och plötsligt befinna mig 49 minuter bort kommunalt? Jag är rädd. Rädd för att jag ska tappa allt. Som det är nu kan jag komma på mig själv med att hellre vilja sitta i soffan än gå ut och träffa kompisar, och vad händer då om vi flyttar? Kommer jag stänga in mig helt? Och, vad kan jag göra?

Jag vill inte säga att jag inte kan flytta. Jag vill inte vara ett problem för mamma och pappa, för jag vill att de ska kunna bestämma sig för vad de tycker är bäst. Jag vill flytta, men jag vill inte flytta. Jag fyller 18 i april, men tror ändå inte att jag är riktigt redo att lämna allt riktigt än. Inte på egen hand, utan mina vänner. Vad gör man när man inte är redo för något, men ändå måste vara redo?

Jag vill inte bli stor riktigt än. Jag vill inte behöva lära känna ett nytt ställe. Jag vill inte lära mig en ny adress, och ta tid på mig att vänja mig vid stället för att jag ska känna mig trygg. Jag vill inte sitta på helspänn på bussen, livrädd att missa min station innan jag lärt mig hållplatserna utantill, både fram- och baklänges.

Vad gör man?

Av Malin Hagberg 15 mar 2013 13:40