Ny teknik hotar fikarumskulturen

Ja, de flesta av oss har väl någon gång upplevt att komma in i det allra heligaste som finns på en svensk arbetsplats; fikarummet. Vissa av oss har inte haft kunskapen om att det finns vissa stolar man inte får sitta på, då de inofficiellt kan vara "tagna" av en och samma person sedan många år tillbaka. Råkar man sätta sig på en sådan är man illa ute. Stolsinnehavaren kan vara sur i flera år framöver.

Händer samma sak i en arbetsbod, byggarnas fikarum, då får man klart besked som kan låta ungefär: "Flytta dig från min plats, annars får du dig en jävel!" Det kan låta barskt, men är mycket enklare än att springa runt och sura dag ut och dag in.

Det finns inga ämnen man inte kan diskutera i ett fikarum. Nästan allt är tillåtet, och ibland tänjer man ännu mer på det hela. En gammal arbetskamrat brukade komma in leendes ibland - och då inte bara på fredagar - och sedan utbrast han efter ett tag: "Ja då har man klämt Pia idag!", vilket gjorde att alla förstod leendet. Efter ett tag visste man det så säkert att vi istället sa: "Jasså du har fått klämma Pia idag?" Han kunde svara: "Syns det?" Och det gjorde det, i hela ansiktet.

Vidare kan det vara ganska roligt att se hur medhavd mat kan få olika mottagande. I byggarbetsboden kan man inte komma med för fina mackor. Ost eller korv går bra, men ser de för fina ut kan det komma kommentarer som "Oj har morsan gjort mackorna idag?" eller "Vem fan tror du att du är som kommer med en jävla massa krussiduller på mackorna?". Så enkelt är det i byggbranschen.

En arbetsplats som min son var på, där satt alla helt tysta hela rasterna och åt och höll käften. Fy fasiken för att jobba där. På en av mina gamla arbetsplatser fanns en kille som hette Per-Eric, och han gjorde att alla arbetsdagar gick snabbt. Vi var flera som längtade till rasterna bara för att få höra allt han kunde komma med; killen var en riktig entertainer. Han kunde kasta ur sig sådant som: "Rena kalsonger, det minns man från skoltiden, varje gång det var gympa kunde man sno ett par rena och så hade man dom till nästa gympatimme!" Jag kunde nästan ha jobbat gratis bara för att få fika med den killen. Han var otrolig. Jakthistorier, fiskehistorier och historier från livet på sjön förr, till och med historier om hur Per-Eric kunde sätta mig med en tjock, krävande bok på något universitetsområde och ragga brudar - vilka fikaraster.

Den som har hög sjukfrånvaro kan lätt bli ett samtalsämne när den är borta. Hhefer omtalas också ofta, och givetvis fackföreningsavgiften som på 70-talet var ett måste på de flesta stora företag. Men idag är det ungefär lika stora läger och inget krav för att andra ska tala med en.

Den här gemytliga platsen, där de flesta är som en stor familj med råa skämt och där både glädjetåraroch andra tårar kan förekomma, är på väg att försvinna. Tyvärr är det faktiskt den tekniska utvecklingen som står för detta. Kommer du in i ett fikarum idag är det stor risk att många sitter och bläddrar på sina iPhones, pratet har tystnat och mindre och mindre får vi veta om varandra. Det är tragiskt och synd då vi faktiskt behöver denna sociala bit allihopa. Vi behöver liksom veta sådant som om Pia har fått besök i sommarkiosken eller om hon stängt för gott, det kan liksom förklara en arbetskamrats humör.

Men om jag känner den där kamraten rätt så går han i så fall bara ner till sin utkikspost vid havet, där han berättar att de förälskade paren ibland tror att ingen kan se dem och sätter full fart. "Men där med min lilla kikare står lilla jag", brukar han säga. En gång blev han av med sin kikare och köpte en ny. Till hans förvåning hängde den gamla på staketet vid utkiksposten när han kom dit, lite snopet.

Så om jag får bestämma ska det vara iPhoneförbud i fikarummen, absolut.

Det enda som får min fru att släppa sin mobil är en bok hon börjat läsa som heter något i stil med "50 nyanser av någonting", tydligen en trilogi av något slag. Och så har hon börjat sova i ett annat rum. Hmm, jag får nog ta reda på vad det egentligen är för en bok.

Men nu är det fredag! Det innebär godis, ostbågar, filmtajm, familjen samlad med god mat och många skratt - och givetvis iPhoneförbud!

God helg alla Sourzare!

Av Angus Liddell 01 mar 2013 06:00