Om den moderna kvinnan

I den känsla av förnedring som uppenbarligen präglar kvinnor i våra dagar har de vänt sig mot män och mot det existerande samhälle som de anser skapat av män. Förtrycket är skapat av män. Och säkerligen med avsikt.

Inom kvinnligheten sjuder det av revanschlust, av vilja att hämnas förtryck, att beröva männen deras makt, att själva styra.

Men i den iver att förändra som präglar feminismen, finns inga visioner, inga ideal och inte heller någon riktning. Man vill krossa gubbväldet och flytta på betonghäckarna. Men man vill ha samma samhälle. Man vill ha samma lön, man vill ha högre lön, man vill bo tryggt, man vill ha det varmt och mysigt, man vill bo i villa, åka bil och man vill kunna ta solsemester.

Därför måste kvinnor tuffa till sig, de måste kunna ta för sig, arbeta och slita, de måste kunna försvara sig, de måste kunna, förhandla, hävda sig.

Tydligen tror man i feministiska kretsar att kvinnor måste bli likadana som männen. Lika tuffa, lika aggressiva och lika fysiskt starka. I sin vilja att ta efter männen, har man ofta tagit efter deras sämsta sidor. Således svär kvinnor som borstbindare, super som hamnsjåare och tagit efter busarnas känsla för anständighet. Och försummat traditionellt kvinnliga egenskaper. Dagens kvinnor kan inte hålla rent omkring sig, och de kan inte laga mat. Dessutom verkar de ha fått sin uppfattning om kvinnlighet och sensualitet från massmedia. Det finns ett slags förräderi mot det egna könet i detta.

Män är inte bara busar, sjåare eller borstbindare. Män är författare och konstnärer, kompositörer, De är filosofer, musiker, uppfinnare. Många män vill något med sina liv, vill kunna uttrycka sina själar och sin känsla för den skönhet de ser omkring sig och de ägnar sina liv åt att lära sig göra det.

Men naturligtvis finns det också män som förråder sin manlighet, män utan visioner, män som tappat sina visioner. Som kvinnor. Livet är komplicerat, man får anpassa sig, ta hänsyn och vara nöjd ändå. Det är inte lätt att vara människa, det är synd om oss och allt är en trasa Och allt verkar ändå gå åt helvete.

Av Jan Wiberg 03 jan 2013 06:00