Nobelpristagaren Rita Levi Montalcini har avlidit

Hundratals människor samlades i dagarna för att ta farväl av den legendariska forskaren som somnade in i sin säng i söndags. Tjugo personer åt gången släpptes in i begravningskapellet där den avlidna låg. Idag, den andra januari, kommer själva begravningen att äga rum.

Rita Levi Montalcini föddes i Turin 1909. Hennes far var matematiker och hennes mor konstnär. Hon lärde sig tidigt att kämpa för att uppnå sina mål då fadern inte ville låta henne utbilda sig på universitet för att hon var kvinna. Hon vann den striden som så många andra.

Rita blev en av de 10 kvinnor som hittills mottagit Nobelpriset. Hon började studera människans nervsystem och fortsatte med det hela livet. Eftersom hon kom från en judisk familj var hon tvungen att emigrera till Belgien när Mussolini utförde de rasistiska lagarna 1938, som förbjöd judar att utföra sina yrken. Hon fortsatte forska i Belgien tills hon återvände till Italien 1940. Hon var tvungen att utöva sitt yrke i smyg och hade ett laboratorium i sitt sovrum. Hela familjen var tvungen att flytta runt i landet för att inte bli hittade av fascisterna. Hon stöttade partisanerna och var läkare åt flyktingarna som kom från norra Italien.

1947 åkte hon till USA där hon skulle tillbringa en termin för att forska. Resultaten blev så intressanta och hennes forskningsprojekt så framgångsrika att hon stannade i trettio år. I ett laboratorium i Saint Louis upptänkte hon nervtillväxtfaktorn NGF som hon fick Nobelpriset för många år senare, 1986.

Hon gifte sig aldrig och berättade själv att hon hade bestämt sig för att inte gifta sig när hon var bara tre år. "Även i de bästa äktenskap blir den ena partnern lidande då den andra har framgång", sade hon en gång. Hon vigde sitt liv åt vetenskapen. Det sägs att hon studerade ända till klockan 21 på lördagkvällen innan hon dog. För forskning och vetenskap har hon gjort allt. År 2004 gick hon emot dåvarande utbildningsministern för att försvara undervisningen om utvecklingsläran i Italiens skolor.

Om sig själv har hon sagt: "Min intelligens är måttlig. Min framgång beror på min hängivelse, hårt arbete och positivitet."

Hon var alltid positiv. Hennes leende var sant och vackert. Till och med när hon blev förolämpad av vissa politiker, då hon blev utsedd till senator på livstid 2001, log hon. "Jag lyssnar inte ens på dem", sade hon med ett leende när journalisterna frågade hur det kändes att bli offentligt förolämpad.

Under sitt långa liv har hon gett många råd till mänskligheten. Jag väljer ett som för mig känns rätt och viktigt. " Var inte rädd för svårigheter, för det är från svårigheterna som det bästa blir till" fri översättning.

Vila i frid, Rita, och tack för allt!



Källor:
repubblica.it
aftonbladet.se
Wikipedia

Av Annika Widén 02 jan 2013 06:00