sourze.se
Artikelbild

I huvudet på en pappa

Boxershorts från Dressman kan jag skaffa mig själv, men en timmes skapande ur hjärtat från mina pojkar kan inte köpas för pengar.

I år gjorde jag bara sockerkakan, sedan tog juniorpoeterna över köket med resultatet som ni kan se på bilden ovan. Jag är imponerad! Om ett par år kan jag skicka dem för att handla Calvadosen och cigarrerna också.

Nu ska jag bara skrapa rent köket och jaga ifatt elvispen som körde ut på altanen nyss. Det hände någonting när jag lagade lampor och kontakter häromdagen och alla propparna gick, men tvättmaskinen har i alla fall slutat spela Glenn Miller, vilket den gjort sedan jag bytte säkring i den. Nu viskar den runda ord så fort man öppnar dörren och gläntar förföriskt på tvättmedelsfacket.

Kanske känner den på sig att jag varit ensam länge nu.

I övrigt har det varit en formidabel dag med skogspromenad och solen som till sist behagade förgylla min himmel, dagen till ära. Till och med gässen på strandängen nedanför snattrade glatt och klappade sina fötter när vi gick förbi, och grannens hund morrade inte åt mig idag fast jag vet att han tycker det är mitt fel att han nu är tvungen att bära munkorg. Detta sedan han åt upp min grillade kyckling i höstas och jag skvallrade för matte.

Han visade inte ens tänderna åt mig. Kanske är han pappa själv och känner något gemensamt och försonande en dag som idag, som i "På västfronten intet nytt" när fienden sluter fred över julen, bjuder varandra på mat och sjunger för varandra i skyttegravarna, för att med stor iver ha ihjäl varandra igen när helgen är över. Jag kan ge mig fasen på att hundfan står därute imorgon igen och vill sätta tänderna i någon köttig del av min baksida...

Jag sade igår kväll bestämt till mina pojkar när de ville åka till stan och köpa något åt mig, att jag inte ville ha något som kostar pengar. Jag sa att det är bättre att de hittar på något själva, något som kommer från hjärtat. Hellre det än årets snyggaste boxershorts från Dressman eller en lott från Svenska Spel, eller något från varsomhelst där man försöker tjäna pengar på vår kärlek till varandra. Pengar har jag själv och kan köpa dessa ting närhelst jag önskar det, men en timmes skapande ur hjärtat kan jag inte köpa.

Så jag sa att jag ville att de skulle fundera lite på det över natten, och i morse fick jag så ett litet men vackert och kärleksfullt konstverk i ett egenhändigt tillverkat kuvert. Jag blev varmare i hjärtat av det än av den dyraste after shave eller de finaste sidenkalsonger...

Dessutom gillar jag inte siden på kroppen. Det halkar bara omkring och så blir man svettig av det. Det är faktiskt skönare utan kalsingar alls, fast det visste ni väl redan, gubbar?

Min egen fader fick jag till min förvåning tag på. Förvåning ety han är en svårfångad herre som trots sin aktningsvärda ålder far omkring som ett jetström på golfbanor och hundpromenader. Några hurrarop och ett trevligt samtal blev det innan tårtbottnarna pockade på uppmärksamhet bakom ugnsluckan.

Som varje år vid den här tiden vill jag dessutom ägna en extra tanke åt de barn som inte får önska sin pappa en glad Fars Dag, och till de pappor som av olika anledningar inte får en liten hälsning någonstans ifrån. Till de pappor vars liv tagit en vändning på ett sådant sätt vill jag ge en del av den värme mina pojkar givit mig idag. Och vet ni någon som är i den situationen - ring ni istället och ge dem en stor kram och en liten bit av ert hjärta.

Jag har själv inte alla mina barn hos mig längre, men på något sätt känner jag ändå en liten vindil då och då och tycker mig höra ett retfullt skratt någonstans ifrån, så det känns rätt okej. Hon var sådan, min stora tjej.

Och vid hennes foto tänder jag ett ljus ikväll.


Om författaren

Författare:
Fredrik Lindskog

Om artikeln

Publicerad: 13 nov 2012 06:00

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: