"Hej, jag är en häxa"

Det är en självklarhet att alla ska ha rätt till sin tro, livsstil och religion. Det är nog de flesta överens om. Men det betyder inte att man som troende alla gånger får ett korrekt bemötande av omgivningen. Reaktionerna kan vara olika, men man kan lite grovt dela in dem i tre kategorier.


Kategori 1: Den neutrala

Antingen är den du pratar med totalt neutral och bryr sig inte, eller lite mer dämpad i sina tankar, funderingar och åsikter. Kanske de har sina åsikter, men de gör ingen stor scen av det och tänker väl något i stil med "det är upp till honom eller henne". I sin tystnad kanske de tänker att man är si och så, men de har en god kontroll på sig själva och dömer inte någon utifrån tro. Kanske de själva är lite insatta i din världsbild, eller så är de långt ifrån kunniga om den, men de är smarta nog att inte döma och dra slutsatser, eftersom de inte vet vad det innebär att ha den världsbilden som du har.


Kategori 2: Den nyfikne

Dessa personer är väldigt entusiastiska och allmänt nyfikna. De tycker att det är spännande och kul, och när man berättar första gången om vilken tro man tillhör så skiner de upp, och bemötandet blir något i stil med: "Men vad kul, vad spännande..." De vill veta mera och vill verkligen första vad det innebär. Den nyfikne kanske också delar din världsbild, och tycker då att det bara är kul att han eller hon får träffa en likasinnad i ämnet.


Kategori 3: Den otrevlige

Den här personen är inte alls en lika trevlig typ av människa som de två tidigare. Till denna typ hör människor som rent ut sagt utstrålar negativ energi, eller rent av gör negativa verbala uttryck om tron och även mot utövaren. Gränsen för påhopp och rent förnedrande uttalanden tycks vara raderad, och för dem tycks det vara helt okej att kalla utövaren för både det ena och det andra. Den otrevlige är generellt negativ och ful i munnen och skänker i princip ingen enda liten ljusglimt i sitt bemötande av utövaren.


Det är inte ofta människor ur kategori tre dyker upp, men de existerar och jag själv har råkat ut för dem några gånger. Procentuellt ligger den kategorin dock i underläge mot "den neutrale" och "den nyfikne". Men de finns där, och det är långt ifrån trevligt att få höra det ena och det andra bara för att man delar en annan världsbild än honom eller henne. Personen kan förstöra mycket hos den troende, både i självkänsla och humör.

Men jag står för min tro och min världsbild. Jag kryper inte undan bara för att jag vet att av tio läsare så kanske en eller två inte vet var man drar gränsen i sina kommentarer, och inte ser skillnad på debatt och personliga påhopp.

Jag är häxa. Vissa kallar sig för annat, men funktionen är i runda slängar detsamma. Vissa kallar sig häxa, trollkunnig, spirituell, wiccan, schaman eller något annat - beroende lite på hur man arbetar och vilket som är ens huvudfilosofi. Viktigt att notera; bara för att man kallar sig för wiccan så behöver man inte vara häxa, eller tvärtom, bara för man är häxa behöver det inte betyda att man är wiccan. Wiccan är en person som tillhör religionen Wicca. Om man är wiccan är det inte en självklarhet att man sysslar med trollkonster.

Jag har bloggat ganska länge i ämnet, och variationen har varit stor på kommentarerna jag har fått. Men av alla dessa besökare så är det bara några få som har vräkt ur sig något som de med största säkerhet inte hade vågat säga till mig om de hade stått i fysisk form framför mig. Deras uttryck har exempelvis varit "sök vård", "idiot", och mycket annat. Men det är väldigt få personer det rör sig om; av alla tusen kanske det är fem eller tio stycken som har uttryckt sig med fula ord. Jag kan leva med det, men det är inte kul. Jag blir illa berörd av det eftersom det är sådana här uttalanden som föder andra problem i samhället. Det här handlar ju ändå om en tro, en världsbild, eller religion eller vad man nu vill kalla det för.

Hur kommer det sig att det är okej och accepterat att uttala sig hånfullt om en person som har en spirituell och magisk tro, som häxor, schamanister, wiccaner, medier? Känslan jag får är att det är mer accepterat att göra personliga påhopp mot sådana som mig än utövare av andra religioner. Hur många är det som kallar en kristen människa för psykiskt sjuk? När människor tror på de "vanliga" religionerna blir det inte direkt några reaktioner. Men min religion är precis som vilken religion som helst. Svensson går med ett kors, jag går med ett pentagram...

Jag tror på en högre kraft, precis som när Svensson ber till Gud. Jag ber också, men jag ber inte till Gud, jag ber till gudar och gudinnor. I mitt fall så ber jag till våra nordiska gudar; Tor, Oden, Freja, ja det varierar beroende på vad bönen handlar om. Mitt liv är fyllt av meditation och spirituellt levande och energier, med besvärjelser, spådom, med mera. Det är ett liv, det finns där hela dagen, och man är inte det bara nio till fem, lika lite som en kristen tror på Gud nio till fem om dagarna.

För vissa är det svårt att acceptera att en person har en annan livsfilosofi och tro. Varför blir det en mycket starkare reaktion när någon kallar sig häxa, wiccan eller helt enkelt medium, än om man säger att man tillhör de vanliga religionerna?

Ordet "häxa" kanske skapar fel bilder, men jag som utövare ska väl inte behöva ändra det som känns rätt för mig bara för att det finns vissa människor som dömer före innan de verkligen tar reda hur saker och ting ligger till?

Alltför många dömer före tanke och kunskap.

Av Annika Brandt 13 nov 2012 06:00