Som maskingevär smattrar
bitterheten
ursinnigt mot parketten
medan anklagelserna
faller mjukt runtom
inte längre vasst som tänkt
i mig
mer som bomull
Inte för att jag blivit hård
tvärtom
när jag ser dem studsa
tillbaka
av egen kraft
Du har blivit hård
mot dig själv
och mina tårar kommer bara därför
Om dina vet jag inget
längre
så jag river våran mur
rak i ryggen
sten för sten
går låter dig låter oss gå
och nånstans i fjärran
sjunger en fågel för oss båda
Äntligen......
Av Solsken 09 nov 2012 11:36 |