Socialdemokraterna pratas ner av sina egna

Det ältas dagligen i media om hur dåligt det går för Socialdemokraterna, och har så gjort i månader. När inte partiledaren själv är föremål för en intervju i radio, TV eller en artikel i tryckt media, om hur den senaste negativa trenden ska förklaras, är andra företrädare för partiet inte sena att ställa upp. Den senaste veckan har jag särskilt noterat fyra: Thomas Östros, Sven-Erik Österberg, Ardalan Shekarabi och Anna Johansson. Alla har fått frågan om de har förtroende för Håkan Juholt. En av dem, Anna Johansson, har sagt ja. De andra tre verkar ha tränat in en överenskommen undanmanöver där de säger att de har förtroende för det verkställande utskottet, som har föreslagit Håkan Juholt, men envist vägrat säga att de har förtroende för sin partiledare själv.

Man kan fråga sig vad tanken är bakom detta agerande. Att snabba på processen att bli av med partiets ledare? Att signalera att man själv hade varit ett bättre alternativ? Jag vet inte, men för den som lyssnar, tittar och läser råder det nog ingen tvekan om att den mest påtagliga effekten agerandet har är att sänka det egna partiet. Vem skulle rösta på ett parti som inte håller ihop i en så central fråga som att ha förtroende utåt för den som är vald som ledare? Ett splittrat parti med ett antal "upprorsmakare", vilken regeringsduglighet har det? Det är märkligt att personer på den här nivån i partiet inte inser att de i allra högsta grad själva medverkar till att ytterligare skada förtroendet för detsamma.

Och i den mån deras egna dolda agendor är att de själva eftersträvar att bli partiordförande, borde de med sitt för hela partiet så skadliga beteende, totalt diskvalificera sig själva som lämplig framtida sådan. Det är en gåta att de inte förstår det.

Av Carl Olof Schlyter 01 dec 2011 17:13