Håkan Juholts lägenhetsaffär - omdömet prövas på nytt

Jag funderade på att skriva om Juholts lägenhetsaffär lite med utgångspunkt från Ekots rubrik, "Juholt trodde att han gjorde rätt", på sin artikel på nätet, strax efter att s-ledaren hade hållit sin pudelpresskonferens idag. Jag hade tänkt kommentera rubriksättningen med att man nog istället borde satt "Juholt säger att han trodde att han gjorde rätt". Det är ju viss skillnad. Men efter att ha inhandlat en elvafralla på mitt lokala kondis här i centrala Stockholm, hämtat en kopp kaffe och åter satt mig framför datorn, konstaterar jag att Ekot nu har bytt rubrik till "Juholt ska betala tillbaka". Mm, den är nog mer safe.

Nu kommer jag istället att tänka på min egen rubrik på min artikel den 15 april, "Det handlar om omdöme Juholt", den som handlade om hans förhållande till sin sambo och hennes upprepade stöld från sin förre arbetsgivare, och att den här artikeln kanske kunde få samma rubrik. Det kanske kan bli en artikelserie som löper över Juholts tid i rampljuset som politiker, med numrering bara: "Det handlar om omdöme, Juholt, #1", "Det handlar om omdöme, Juholt, #2"… och så vidare.

Nej, nu är jag dum, Håkan Juholt kanske inte kommer göra fler misstag på omdömesområdet eller bli avslöjad för fler, kanske jag borde säga, även om jag anar att det kommer mer.

Det är i alla fall ingen tvekan om att han har lyssnat på sin medierådgivare. Pudelpresskonferensen idag var snarare ett skolexempel på att lägga sig platt, erkänna att allt var hans eget fel, inte låta sig lockas av enskilda journalister att uttrycka att det kanske även var någon annans fel, lite grand. Nej, så här ska en slipsten dras i sådana här sammanhang. Laila Freivalds gjorde samma sak efter att ha blivit påkommen med att gå på teater, trots att tiotusentals svenskars liv hade slagits i spillror efter tsunamin i Thailand på juldagen 2004.

Allmänt hade Håkan Juholt rätt bra svar på alla journalisters frågor och såg dessutom till att på Bosse Ringholmskt manér upprepa samma sak med lite olika ordföljd bara, och ofta upprepat ganska detaljerat, så att tiden skulle gå. Mest osäker tyckte jag nog han lät på frågan, en bra bit in på konferensen, om huruvida han inte hade tänkt på att det var orimligt att hans sambo skulle få del av det bostadsbidrag som riksdagen medger riksdagsledamöter. Journalisten som ställde den frågan var nog närmast knockout i sammanhanget. För, igen, det handlar ju omdöme. Möjligen avslöjade sig Juholt när han, även det upprepat, sade att han, sedan han blev partiordförande, är noga med att hålla hastighetsbegränsningarna och att inte gå mot röd gubbe. Jag är rädd att det är där det sitter. Håkan Juholt är smart nog att göra precis så, men inser inte att det avslöjar honom genom att omvänt skvallra om hur han skulle göra om han inte vore partiordförande.

Det är inte särskilt ovanligt med människor som tar sig lite fördelar när de tror att ingen tittar på, som går tidigare från jobbet, eftersom ingen ändå såg när jag kom på morgonen, som inte sätter in kaffekoppen i diskmaskinen i personalrummet, för ingen ju lär göra DNA-kontroll på koppen för att avgöra vem det var som drack ur just den, som ser obemannade spärrar i kommunaltrafiken som en möjlighet att åka gratis, trots att det är uppenbart att det i en förlängning betyder dyrare avgifter för alla.

Men vill man ha en sådan som ledare för hela landet? Jag vill inte det.

Av Carl Olof Schlyter 07 okt 2011 12:49