Libanesiska ögon

vilar i din halsgrop såsom i Bekaadalen medan jag iakttar dig

du har siluetten av en grekisk gud

en Apollon med ett oövervinneligt skal och ett inre mjukt som av öknens sand



Jag ser solen i dina libanesiska ögon, som guld glittrar den

när du möter min blick är den neutral – inte ovänlig, bara neutral

som en himmel utan stjärnor

men i min längtan är jag din sol, ditt hav och din stjärnhimmel



Dina läppar har konturerna av en strand

långa varma somrar ryms i ditt leende

fyller mig med glädje även om jag vet att jag inte är källan till din



Aldrig har jag mött någon som du

aldrig har en endaste man väckt min längtan som du

en eld som brinner

en förtärande låga som bränner upp



Min själ

Mitt hjärta



Jag gick genom skärselden, dog en smula där och då

det enda jag har kvar

minnet av dig som etsat sig fast

som stjärnor under nätter i Libanon



Layali lebnan



Vill sudda ut

Vill sudda bort

För du kan aldrig bli min och jag kan aldrig bli din



Ditt hjärta tillhör en annan

denna lyckliga kvinna som får vakna tillsammans med dig

och se morgonsolens strålar kyssa ditt ansikte

där, då, i den tidiga morgontimmen

önskar jag att jag var solgudinnan Shapash

som älskar med dig under solens sken



Gudarnas lykta skänker guldskimmer på din panna



Drömmer drömmar om natten

drömmer drömmar om dagen

drömmar som inte kan bli sanna

jag gråter osynliga tårar

som floden Litani sköljs de bort



Tårar som inte syns

Men som känns

Av Linda Garbén 23 aug 2011 11:50