Något kysste mitt öra, jag minns inte vad  
Något annat kom in i mitt rum, 
jag tror det var du. 
Jag kallade dig vid namn och log 
Men nu vet jag att du kom för att låna dig tid, 
ditt ärende var bara detta  
All min tillit, all min tro, 
allt gjorde du till ditt, 
och jag följde dig på alla vägar, 
gick i alla dina spår
En dag lämnade du mitt rum, jag vet precis när det var 
Jag kallade dig vid namn och log, 
och väntade dig åter 
Den tid är tålmodig som ingen klocka känner
Fri är den längtan som ännu kan se 
och bor i en kärlek som ännu tror 
Men nu vet jag att du kom för att låna dig tid, 
ditt ärende var bara detta
Länge lyssnade jag efter den vind, 
som en gång fyllde mitt hjärta med sång
Jag lånade dig all min tid, allt det som jag ägde 
En liten flicka dog någon stans på vägen, 
ingen vet längre riktigt var
Men säkert är 
att du tog mer 
än du gav   
Något kysste mitt öra, jag minns inte vad 
| Av  | 
Författare:
Gun Lundberg
Publicerad: 20 feb 2011 21:44
Ingen faktatext angiven föreslå
Litteratur, &, Poesi, Poesi, Litteratur & Poesi, Poesi, när, kärleken, tror | föreslå
 Artikeln är inte placerad.  föreslå