Fler borde få aktivitetsersättning

Att klyftorna i samhället ökar hela tiden har man vetat länge. I veckan kom dessutom en rapport från Rädda Barnen om att antalet fattiga barn i Sverige har visat en tydlig ökning och nu är uppe i 220 000. Och det låter förvisso mycket. De fattiga barnen finns framför allt i familjer där föräldrarna har svårt att få en fast fot på arbetsmarknaden. Nu protesterar dock Hanne Kjöller i onsdagens DN mot Rädda Barnens beräkning av fattigdomen. Allting är förvisso relativt. Jämfört med hur barn har det andra delar av världen så har barnen i Sverige en hög standard och goda möjligheter till ett rikt liv.

Orsaken till att klyftan mellan fattiga och rika ökar behöver man inte vara professor för att begripa. Det beror förstås på att de som har jobb, jobbar som galningar. Allt för att tjäna ännu mer pengar. Därmed förhindrar man dem som verkligen behöver arbete från att komma in på arbetsmarknaden. Men problemet med hur man ska minska klyftorna har ingen professor än så länge lyckats lösa. Men lösningen är hur enkel som helst. Det finns nämligen ett stort antal människor som tycker att arbetsplatsen där de jobbar på är ett gökbo och att arbetet är en pest och plåga. De där jobbhatarna borde man i stället erbjuda aktivitetsersättning. Då skulle de i stället kunna ägna sig åt det de alltid längtat efter att få göra, till exempel uppfinningar eller sysselsättningar som är välgörande både för dem själva och omgivningen. I deras ställe sätter man 2-3 personer som har större eller mindre handikapp. De kommer att vara helmotiverade och de vill gärna känna att de också har en plats att fylla.

I veckan har Centern varit ute och yrat om att man vill minska risken för att folk får aktivitetsersättning. Det är ju helt galet. Det borde vara tvärtom. Kan man få upp antalet som får aktivitetsersättning så skulle stämningen i samhället bli mycket bättre. Arbetsnarkomanerna kan fortsätta att jobba som galningar, de handikappade får göra sin insats och känna glädje och mening och alla som ramlat ur gökboet kan känna sig fria och som lyckliga människor beredda till stordåd.

Av Lennart Karlsson 03 feb 2011 10:42