Många undernärda i äldreomsorgen

För första gången har Livsmedelsverket tagit fram förslag till råd för mat inom äldreomsorgen. Syftet är att förebygga undernäring samt verka för positiva måltidsupplevelser och god aptit. Livsmedelsverket räknar med att cirka fem procent av de äldre hemmaboende är undernärda och ungefär hälften av de inom särskilt boende. Bristen på tid och personalbrist uppges vara ett stort problem.

Livsmedelsverket rekommenderar minst sex måltider om dagen, tre huvudmål och tre mellanmål, men ger inga råd om portionsstorlekar. En person med liten aptit behöver sprida ut måltiderna för att orka få i sig tillräckligt. Mellanmålen ger i många fall 30-40 procent av energin och näringen, enligt Livsmedelsverket.

Det är också viktigt att nattfastan måltidsuppehållet under natten inte blir för lång. Nattfastan bör inte överstiga 11 timmar enligt Socialstyrelsens riktlinjer. Men många äldre tvingas ta sin medicin flera timmar innan de får mat på morgonen.

För att kunna realisera målen om god kvalitet i mat och måltidsmiljö krävs adekvat biståndsbedömning, tillräcklig bemanning i hemtjänst och särskilda boenden, samt en god samordning mellan de kommunala nämnder som ansvarar för mat och måltider inom äldreomsorgen. Och/eller de nämnder som beslutar om resurser till äldreomsorgen, i de fall de inte är en och samma.

Utan en koppling mellan kvalitetskrav och tillräckliga resurser i form av tid och bemanning finns en stor risk att Livsmedelsverkets goda råd blir en pappersprodukt utan verklighetsförankring. Och att de äldre fortsatt förblir undernärda.

Det står dock klart att den tiden, bemanningen och de ekonomiska resurserna som skulle behövas inte finns idag. Många äldre får inte ens komma ut i friska luften. Inom demensvården saknas det minst fyra miljarder kronor för att kommunerna ska nå upp till minimibemanning inom demensvården. Friskförklarade sjuka hänvisas i många fall till kommunernas försörjningsstöd. Detta belastar kommunernas ekonomi när det gäller basåtagande som vård, skola och omsorg.

Samtidigt säger Göran Hägglund, socialminister, och Maria Larsson, barn- och äldreminister att "Vi satsar 3,7 miljarder kronor på de allra mest sjuka äldre" DN 12 januari 2011. Men det blir i stort sett plus minus noll eftersom behoven är större och effektivitetskraven styr.

När media uppmärksammar brist på nattbemanning på vissa demensboenden kanske kommunen tillsätter bemanning, men drar ner på andra områden, till exempel andra äldres antal timmar från hemtjänsten. Om de undernärda ska få bättre mathållning kanske man drar ner på utevistelsen och så vidare. Vem ser till helheten? För att få äldre att äta mer och bättre, räcker det inte med att personal från hemtjänsten tittar in och räcker över en matlåda som den äldre sen får värma i micron.

Det är kommunerna som bestämmer vilken mat och kvalitetsnivå som ska finnas inom äldreomsorgen. En nationell värdegrund inom äldreomsorgen har antagits och lokala värdighetsgarantier ska uppmuntras. Men vilka förutsättningar ger riksdagen kommunerna att klara sina ökade åtaganden? Hur implementeras till exempel värdegrund, kostråd, rätten till utevistelse, nattbemanning med mera? Allt detta måste också ses i förhållande till personaltätheten och kommunernas ekonomiska förutsättningar.

Politiker talar ofta om att förbättra äldreomsorgen men nya pengar tillförs sällan till kommunerna. Det krävs politiska beslut på riksdagsnivå om vilken kvalitetsnivå man vill erbjuda landets äldreomsorg. Mycket hänger på personaltätheten, den stora utgiftsposten.

En granskningskommitté borde tillsättas som kontrollerar kvalitén inom äldreomsorgens alla olika delar: Vård- och omsorgsboende, inklusive korttidsvård och hemtjänst.

Av Eivor Karlsson 24 jan 2011 09:00