På road trip i Provence #3

Läs #1 och #2 av den här texten först.

Restaurant Paris-Nice*. Servitrisen. Bombnedslaget. Jag tittade på henne medan mins frus blick kunde döda Schwarzenegger, snubblade på orden och bad att få se menyn. Det skulle jag inte ha gjort! Då satte hon igång kulsprutan! Pang! Rabblade upp hela menyn genom att läsa högt från menyn på väggen bakom mig. Våra sportkommentatorer låter stumma jämfört med henne och Stenmark har inte lärt sig tala än! Jag fattade nada! Jag vände mig om och läste på väggen, det gick bättre! Vi beställde en 3-rättars lunch! Femton euro, jag upprepar 15 €. Inte klokt vad billigt! Och all dricka som stod på bordet ingick!

Jag skall inte gå in på detaljer men redan efter förrätten var vi mätta! Vilka plates! Min fru tog en sallad med tonfisk, potatis, grönsaker, ost, sås, olivolja med mera. Jag tog en bestående av tre hårdkokta ägg, en deciliter hemmagjord majonnäs, tre tomater perfekt skivade och marinerade i olja och kryddor och med sallad.

Huvudrätten, som vi båda för ovanlighetens skull beställde valde var inget speciellt, en grillad kyckling, nästan lite blodig, och med pastarör. Men såsen, den var god. Basilika och hackade torkade tomater i en kryddblandad olivolja med smak av Noix de Grenoble, nöt från Grenobel eller valnöt.

Till efterrätt blev det chokladmousé för mig och traktens frukt med grädde för frugan.

Hälften av rosévinet försvann, men måltiden tog någon timma eller två. Efter en stund fylldes även de två tomma platserna jämte oss av en stor turk och en liten fransman. De presenterade sig som ägare till en husbyggarfirma som hade några byggfordon och personal som åkte runt i Provence och renoverade gamla hus till utlänningar som oss! Med mycket stålar! Stålar? Har man hus här nere har man inga stålar! Efter köpet. Å andra sidan renoverade vi själva hela första våningen i vårt hus som byggdes 1577 redan 1991. Så det så!

Även de blev tysta när servitrisen kom. Ni vet varför!

Vi löste de svenska världsproblem, Ericsson, Volvo och SAAB. De hade båda en Ericsson mobiltelefon så där var det inga problem. Att Volvo Truck AB är en stor ägare i Renault Truck är svårt för en fransman att acceptera. Men då jag nämnde att de några månader innan även hade köpt macho-långtradar-tillverkaren nummer ett, amerikanska MACK, tyckte de att det var OK med svenskar. Men SAAB då? Deras cabriolet är för dyr svarade de, men en utsööööööökt voiture. Elegant! Charmant! Sexy!

Vi tackade för konversationen, betalade och gick och lade oss i Volvon. Vi somnade i nerfällda säten, efter mycket mat, varma och trötta. Men innan jag somnade tänkte jag på ett av det största truck-ställen jag någonsin har besökt. Jag tror stället heter The Truckers Inn, men man kan aldrig veta numera. Naturligtvis i USA, närmare bestämd Nevada och Henderson, ett litet samhälle utanför Las Vegas vid vägen ”The Big Road To LA or Frisco”. Jag jobbade i Las Vegas ett par veckor under några år på 80-talet, på mässan Comdex Fall. En dag hyrde jag en Cadillac, någon gång måste man bara få hyra en sådan. Valde en brun Cabriolet eller Convertible som det heter over there. Det var i början av november, varmt på dagen, sol, blå himmel och öken. Jag svängde in till placet, som hade en parkering som fick den på Restaurang Paris-Nice att verka tom. Vilka fordon! Riktiga machotrucks som får chaffisar från Skara med sina enorma hängbukar, inga rumpor och Gällivarehäng att bli gröna av avund. Trucks stora som gruvbilar från Kiruna och med en mindre tvåa bakom förarplatsen.

Jag band fast Cadilacen utanför, spottade ett par gånger och stegade in bredbent som Clintan i filmen "The Good, The Bad and The Uggly". Vräkte upp saloon-dörren! Here I come! Det var fullt och rökigt och chaffisarna upptäckte med en gång utlänningen som kom in men nonchalerade mig och fortsatte äta sina enorma hamburgartallrikar. Burgarna var stora som gamla utedasslock från en sommarstuga i Bohuslän och därtill ett halvt kilo flottiga pommes frites, eller french fries you know. Storleken på gästerna var i klass med fordonen och kollegorna från Skara skulle lätt känna sig hemma. Någon matkultur har väl USA aldrig varit känd för. Visserligen serveras allt snyggt på tallriken men vad gör amerikanarna? Jo de tar kniven och misshandlar eller dödar maten som en giljotin under franska revolutionen och hackar allt sönder och samman till en lappskojsröra av obeskrivligt utseende! Sedan äter de enbart med gaffel! En fransk "chaufeur" skulle dö av chock! Sedan färgar de det hela rött genom att vräka över en halv flaska Heinz ketchup vilket får allt att se ut som en spya på Avenyn en fredagskväll i juli! Fy f-n! Man säger oftast lite oförskämt att engelskmännen dödar oxen två gånger, först när de skjuter den och sedan när de tillagar den. Amerikanarna gör det även en tredje gång, när de äter den!

Jag beställde min Coke och hamburgare, satte mig ner och visade omgivningen hur man skall äta. Med kniv och gaffel. Bit-by-bit! Ingen brydde sig. Ingen tittade. Nonchalans eller? Den smakade dock himmelskt! Medan jag åt hoppades jag att dörren skulle öppnas och att skådespelaren och countrysångaren Kris Kristofferson skulle göra entré som i truck-kult-filmen "Convoy" där lastbilsåkare leker katt-och-råtta med poliser och myndigheter. Hyr den på video! Den är en av de bästa B-filmerna som gjorts! Det fanns poliser i lokalen även här, Highway Patrols, men dem kan jag berätta om en annan gång. Jag blev nämligen tagen av en sådan någon timma senare.

Har ni hört den om när tre medlemmar ur Hells Angels besökte detta ställe? Här kommer den. Efter att ha parkerat sina HD gick de in på stället, beställde var sin hamburgare, föga förvånande, och satte sig vid ett bord där det redan satt en liten chaffis! För att jävlas med honom började de att trakassera honom, skämta om hans litenhet och morsa, you know, son of a motherfucker hur han såg ut och spottade därefter i hans mat. Den lilla chaffisen reste sig, betalade och gick ut utan att röra en min. Ett par minuter senare vänder sig en av medlemmarna om och säger till en gäst vid grannbordet; "Vilken chicken va, en feg liten typ va?". Gästen nickar och säger; "Yep! Och inte kan han köra långtradare heller! Han backade just nu över tre stycken HD."

Nåväl – USA är ett fantastiskt land och man behöver inte besöka just dessa rövarställen. Två gånger räcker, första och sista. Det finns en restaurang i San Fransisco nere vid Fischermens Warf och där kan man njuta av en krabbsoppa som, ja, ja, ja, jag skall sluta tjöta. Men då missar jag att nämna en Taco Bell-restaurang på vägen från San Diego ner mot Mexico och staden Tijuana. Vilken tex-mex-mat!

Vi sov en timma i bilen och ytterligare en timma senare var vi hemma. Det var mycket varmt! Jag hittade ett högt glas i diskstället, skar upp en skiva lime, fyllde på med två isbitar från frysen och gjorde en great Ginn Tonic. Naturligtvis. Tog med mig boken om franska revolutionen som jag försöker traggla mig genom på franska och satte mig på stenen under lönnträdet på gatan där vi bor, Rue Carnot. Den är uppkallad efter just Carnot – en av de fem medlemmarna i Le Directoire som 1795, sex år efter revolutionen, byggde upp den demokrati som började i Frankrike, spred sig vidare till övriga länder och lade grunden till det demokratiska Europa som vi har idag.

Herrarna fem var förutom Carnot, även La Revellière, Le Tourneur, Barras och Reubell! Vart tror ni ordet rebell härstammar från? Salute mon Frére et Vive le Cinq! Skål min broder och leve de fem! Bellman kunde inte ha sagt det bättre! Sedan får gammelkommunisten och före detta fyllkajan och V-partiledaren Schyman, numera ledare för F!, och hennes trogna säga vad de vill om dagens europeiska demokrati! Skål Lars! Måtte V komma under 4 vid nästa val och då menar jag inte alkohol.

Drinken den kalla rinner ner för strupen och man känner hur innertemperaturen sjunker när den sakta hamnar i magen. Eventuella bacillusker och virus från den grillade kycklingen får ge vika. Det sägs att alkohol dödar långsamt. Men vem f-n har bråttom? Man njuter! "Dé ska va gött å leva annas kan dé kvätta."


* Restaurangen Paris-Nice är numera nerlagt. Tyvärr!

Av Terje V. Löberg 02 dec 2010 10:41