Och jag var din

så långt ifrån allt



jag tror du var vilse

annars hade våra vägar

aldrig korsats



dina rörelser var ett språng

ur lejonets ansats

du hann ifatt mig just där

på gränsen till allt

dina armar runt min kropp var en

uppsprickande himmel

djup och blå



alla dessa dunkla rum

kandelabrarnas saktmodiga mumlande

om lågornas hemlighet

blandades med dessa strömmar

ur din mun

du smakade som det första andetaget

din blick, fast som mina höfter

genomträngande som handen

bryter den lugna vattenytan

i en enda svepande rörelse



och jag var din

Av Catherine Danell 21 nov 2010 15:58