Genant

Efter att ha haft teaterregi en hel dag vet jag att jag aldrig, aldrig, aldrig kommer att bli skådespelare.

Jag och min klasskompis på Manuspiloterna skulle hångla och låtsas vara kära. Gissa om jag rodnade. Visserligen är allt på lek men killen som regisserade oss tog allt väldigt allvarligt och fick oss att göra det om, och om, och om igen. Hela kroppen hann bli som en enda stor härdsmälta innan vi var klara. Och den stackars grabben var lika generad han.

Vi har nu tillbringat två dagar med att lära oss hur man agerar och vad man som manusförfattare bör tänka på. Mycket intressant och lärorikt. Jag känner mig mycket privilegierad som får möjligheten att lära mig sådant här av dem som verkligen är mitt i det.

Idag läste jag upp början på mitt nyskrivna filmmanus och fick mina skolkamrater att rygga till. "Så du gillar sådant där?" Vladimir skrattade och när jag på lunchen berättade i korta ordalag vad manuset handlade om sade han bara att det lät jäkligt häftigt. "En man som är sexuell sadist? Ja varför inte." Lade han till och skrattade ännu mer. Lite orolig är man ju att det skall bli fel… det skall jag inte hymla med.

Min nyskrivna novell och diktantologi, ”Pappersskärvor”, ligger just nu ute på annons hos Facebook och i dagsläget har den haft ca 30 000 visningar. Skall bli mycket spännande att se om det ger något resultat. Som egenutgivare måste man ta till alla medel som finns. Jag har ju ingen som tar emot mig om jag faller så att säga. Allt hänger på mig själv.

Av Anitha Östlund Meijer 07 okt 2010 12:40