Liberalismens historia

Det har funnits en frihetslängtan så länge det har funnits tvång. Ordet "liberal" i betydelsen "politisk rörelse" eller "ideologi" Liberales myntades i Spanien under Napoleonkrigen. Liberalismen har likväl rötterna långt bakåt i historien, under 1700-talet sammanfattades några grundläggande teser i Adam Smiths "Nationernas Välstånd" 1776 och i den amerikanska självständighetsförklaringen.

På vägen mot ett eget tankeparadigm fanns några avgörande tankehinder. Den medeltida teologiska världsbild som byggde dels på Aristoteles och skolastiken, det kungliga enväldet, reformationens religionskonflikter och ekonomiska regleringssystem som byggde på lokal produktion för lokala behov.


Magna Carta

I England trängdes feodalismen tillbaka under 1200-talet, kungen "Johan utan land" tvingades av adeln att skriva under härskarfördraget "Magna Carta" i vilket föreskrivs att alla är lika inför lagen och att ingen får berövas livet, frihet eller egendom annat än enligt ett lagligt förfarande. Det unika var att dokumentet hävdade att även regenten och regeringen måste lyda lagen.

Det engelska parlamentet utvecklades ur kungens stora råd, då detta utvidgades med personer som inte hörde till den högadliga feodala elit som tidigare haft exklusivt tillträde, det vill säga lågadliga och borgare.

Under medeltiden bröts den lokala ekonomin av ökad handel. I det kontinentala Europa stärktes kungamakten mot adel genom bland annat effektivare artilleri som gav ett övertag mot furstarnas borgar, centralmakten stärktes och de tidigare starka länsherrarna blev delaktiga i ett hov kring kungen/centralmakten.

England som skyddades av vatten behövde inga stora truppstyrkor som skydd, istället låg styrkan i örlogsflottan. Flottan var värdelös i interna strider som stöd för monarken mot oppositionen inom landet. Uppror mot den engelska kungamakten gjorde att England blev en slags konstitutionell monarki, där aristokratin hade ett betydligt inflytande – kungen utsåg ministrar men parlamentet kunde avsätta dem. I praktiken måste monarken ta hänsyn till parlamentet.


Niccolo Machiavelli

I Italien fanns en mängd statsstater då senmedeltiden gick över i renässansen. I dessa statsstater utvecklades vetenskap och filosofi där idéer från grekiska och romerska antiken återupplivades, fick en "renässans". Florens styrdes under 1400-talet med den tidiga romerska republiken som förebild, styrelsesättet sammanfattades i ett ord: liberta. Niccolo Machiavelli från Florens såg Italien förödas av små ändlösa konflikter mellan stadsstater, till skillnad från Spanien och Frankrike som då vuxit i styrka.

Machiavelli skrev boken "Il principe", Fursten, i vilken han hävdar att för att nå enighet och fred måste "onda" metoder tillgripas. Den går att läsa som en manual i makt och manipulation, men även som en skrattspegel över sin tid och egentligen ett inlägg för republiken med den tidiga romerska republiken som förebild.


Rättfärdighet och egenintresse

Under medeltiden såg man på fattigdom som en del i en ordning bestämd av Gud och en prövning inför paradiset. Ränta betraktades som ocker. Den romerska rätten som hade hävdat rätten till fritt köpslående blev under medeltiden ersatt av principen om att det fanns ett "rätt" pris.

Efter digerdöden och från och med renässansen växte produktionen i Europa. Det började anses förtjänstfullt att ackumulera egendom och ränta var inte längre tabu, man insåg att samhället kunde organiseras så att helheten gynnades av individens strävan efter egen fördel.

Ett viktigt paradigmskifte var då man började fokusera mer på välstånd än på moralfrågor. Man studerade hur marknadsprocesser knöt samman priser, räntor, löner, penningvärde och växelkurser, därigenom kom man fram till att samspelet mellan tillgång och efterfrågan är grunden för både ekonomiska framsteg och tillbakagång.


Baruch Spinoza

Baruch de Espinoza/Spinoza var den mest liberale av 1600-talets filosofer. Han verkade i Holland som under 1600-talet var Europas friaste, och genom handel ekonomiskt mest välmående land. Spinoza var i opposition både mot sin religion, judendomen, och mot kristendomen. Han ansåg att Bibeln och andra religiösa urkunder måste granskas med samma krav på vetenskaplighet som studiet av naturen. Själv menade han att man fann Gud i naturen.

Spinoza utgick från teorin om samhällskontraktet och hävdade att individen har naturliga rättigheter som inte får kränkas, dit hör rätten till sin egen tro och tankefrihet. Ingen människas själ kan eller får disponeras av någon annan, regeringar som försöker göra just detta är tyranniska. Människor måste komma överens om att leva säkert och väl tillsammans om de skall komma i åtnjutande av de rättigheter som tillkommer dem. Spinoza kallade ett sådant politiskt system demokrati. Monarki förknippade han med krig och hegemoni. Spinozas viktigaste verk, "Tratatus theologico-politicus", kom 1670.


Adam Smith

Adam Smiths "Inquiry into the Nature and Causes of Welth of Nations" var den första sammanhängande analysen över vilka funktioner som bestämmer inkomster, tillväxt, värde och fördelning. Smith fick stor betydelse, den engelske premiärministern William Pitt den yngre var en av Smiths lärjungar. Vid 1700-talets senare del var därför England ett öppet samhälle jämfört med till exempel Frankrike. England var socialt sett mer borgerligt än aristokratiskt, en nation av butiksägare, ekonomiska framsteg och privat företagsamhet.

Voltaire som besökte London beskrev börsen som en plats där juden handlar med muhammedanen och den kristne som om religion inte spelade någon roll. Engelska domstolar hade skaffat sig ett rykte om att behandla utlänningar rättvist och ha god erfarenhet av att handlägga kommersiella tvister.

Adam Smith såg individens ansträngningar att förbättra sitt liv som grunden till privat och offentligt välstånd och menade att välmenande ekonomiska regleringar gör mer skada än nytta. Likväl finns en klyfta mellan besuttna och egendomslösa, Smith menade att inget samhälle kan blomstra om flertalet är fattiga. Han var kluven inför laissez-faire. Visserligen är en fri ekonomi till gagn för alla men han våndades över den ojämna fördelningen av välståndet.

Det var Adam Smith som myntade metaforen om den osynliga handen och marknadens förmåga till självkorrigering, men Smith skrev även att "varhelst det finns stor egendom finns et stor ojämlikhet."

Frankrike levde då ännu kvar i ett feodalt samhällssystem, skråväsendet fanns kvar och man betraktade jordbruk som den egentliga källan till ett lands välstånd. Enväldet i Frankrike såg starkt ut men urholkades inifrån. Det som i England var ett skydd mot den enskildes privata fri- och rättigheter var ett undantag i en europeisk kontext.


Den amerikanska konstitutionen

I Amerika gav en från England utvandrad hantverkare, Thomas Paine, ut några skrifter som kom att få mycket stor betydelse, "Common Sense", "Rights of Man" och "The age of Reason". I dessa pläderade han för flera av upplysningens idéer och fick den amerikanska opinionen att svänga till upprorsmännens fördel, de som ville bryta banden med England.

Amerika bröt sig så småningom loss från England, man ärvde mycket av brittisk Common Law. I Amerika förverkligades efter revolutionen en strikt maktdelning mellan lagstiftande, dömande och verkställande makt, konstitutionen utropades i folket namn. Amerika blev ett land utan monarki, statskyrka, feodala privilegier eller skrån. Behoven av ett regelverk kring ägande och ekonomisk fördelning blir då tydligare. Lösningen blev ett skydd för den enskildes egendomsrätt som kom att bli starkare än i något europeiskt land.


John Locke

Den tidiga liberalismen var en del av upplysningen, en rörelse som utmanade kyrkliga och aristokratiska principer. Locke var en lyckofilosof och de naturliga rättigheternas filosof, individen har naturgivna rättigheter som hon behåller med inskränkningar som vederbörande själv samtyckt till i samhällsfördraget. Individen har även rätt att sträva efter lycka och får inte hindras i sin strävan.

Locke ansåg att det fanns legitima uppror, han ansåg det en rätt för envar att avrätta den furste som bröt sitt uppdrag enligt samhällskontraktet. Hume utvecklade lyckofilosofin men underkände idén om naturliga rättigheter.


Immanuel Kant

Kant bejakade samhällsfördraget som en förnuftsidé, lagar bör utformas så att de kunde ha tillkommit genom allmänt samtycke. Kant skilde sig från Locke genom att han inte ansåg några rättigheter naturgivna utan att samhället väglett av förnuft bör nå samförstånd och lagar.

Det finns en spänning mellan 1700-talets liberala filosofer, där Milton och Locke primärt ansåg att friheten hindrades av kungamakten medan Adam Smith, Montesquieu och de som skrev en amerikanska konstitutionen ville uppnå en balans mellan olika makter och sociala grupper för att ingen skulle bli för dominerande.

Inom liberalismen är den amerikanska självständighetsdeklarationen och den franska deklarationen om de mänskliga och medborgerliga rättigheterna klassiska urkunder.

Den franska revolutionen och Napoleonkrigen visade att upplysningens idéer på vilka den franska deklarationen om de mänskliga och medborgerliga friheterna inta var tillräckliga. Verkligheten visade sig mer komplicerad än vad man förutspått.

Kant påverkade liberalismen efter Napoleonkrigen till att bli en försoningsideologi. 1700-talets liberaler drevs av vrede mot kyrkligt och kungligt envälde och var revolutionära, 1800-talets liberaler blev reformister. En skiljelinje som än finns idag bland liberaler, antigen lutar man sig främst mot liberalismen innan franska revolutionen, eller efter.


John Stuart Mill

John Stuart Mill bröt med 1700-talets liberalism Den inre friheten blir större när individen har många valmöjligheter. Mill menade att handlingars effekt bara kan bedömas empiriskt och var därför kritisk till bland annat Kant som hävdade att det intuitivt och förnuftsmässigt går att avgöra vad som är rätt eller fel. Mill var för allmän rösträtt i princip men hävdade att det var möjligt att genomföra först då arbetarklassen blivit bättre bilad och då de största hindren för arbetarklassens missnöje var borta. Han argumenterade även för kvinnlig rösträtt.

Mill var för en ordning där de anställda kollektivt äger kapitalet under en ledning de själva valt, i kooperativa företag. Kooperation som idé är en liberal idé. Han underkände däremot socialismens syn att det ekonomisk onda i samhället beror på konkurrens. Kooperativa företag måste visa sin styrka i konkurrens med privata.


Manchesterliberalismen

Manchesterliberalismen var en rörelse för frihandel. I England inleddes en liberalisering 1846 som bidrog till starka ekonomiska framgångar för England. Även om de starkaste anhängarna fanns hos den industriella medelklassen så hade kampen för frihandel även ett starkt folkligt stöd. En allians av konsument-, arbetar- och företagarintressen verkade för frihandel. De verkade för rösträttsreformer, låga skatter för folket och allmän skola, samtidigt som de bekämpade kolonialismen.


Socialliberalismen

Socialliberalismen var en reaktion mot industrialismens negativa sidor. Man bröt mot en tidigare dogm som hävdade att facklig kamp skadar arbetarklassen och att löntagare och företagare har helt parallella ekonomiska intressen. Socialliberalismen utvecklades i symbios med folkrörelsernas framväxt, den socialliberala ideologin fick fäste i nykterhetsloger, frikyrkor, kooperation och delvis inom fackföreningarna, främst efter 1917.

1900-talets totalitära ideologier har utmanat den liberala ideologin. Liberaler har alltid varit klara över de ideologiska likheterna mellan höger- och vänsterdiktaturer och därför alltid stått i opposition mot dessa. Konservativa och socialister har varit snabba på att se grandet i sin broders öga men inte alltid bjälken i det egna. Karl Poppers kritik av Marx och Hegel har punkterat idén om att historien är förutbestämd.


Nyliberalism

Begreppet "Nyliberalism" avser det ekonomiska paradigmskifte då Milton Friedman med flera förespråkade monetarism, kontroll av penningmängden, och tog avstånd från Keynes idéer om att staten bör ingripa vid konjunkturcykler med ekonomiska stimulanser. Man vände sig starkt mot det man ansåg vara sönderreglerade marknader och vidtog åtgärder för att få marknadskrafterna åter i funktion. Nyliberalismen riktade sig främst mot det man ansåg vara planekonomiska ambitioner.

I USA där begreppet liberal står för "vänster" i politiken uppstod en begreppsförvirring för de som stödde Nyliberalismen, därför kallar sig många nyliberala för libertarianer. Dessa skiljer sig från liberaler som anses stå för en socialliberal ideologi.


Frihet/ Liberalism

På samma sätt som det är svårt att definiera liberalism är det svårt att definiera frihet. En som trots allt gjort ett försök och därigenom även närmat sig liberalismens kärna är Isaiah Berlin. Han definierar två sorters frihet; negativ frihet som avser frihet från tvång och andras inbladning och positiv frihet där individen kan styra sig själv och vara sin egen herre.

Frihet som autonomi och inte endast frihet från andras tvång är en genuint liberal idé.

Av Leif-Arne Undvall 20 aug 2010 10:26