Det är klart man skall få köpa sex

Var finns alla män som köper kärlek och varför finns det så få män och kvinnor som vågar stå upp för sin rätt att träffa en ekonomisk överenskommelse för – kan man kalla det för sexuell service?

Det finns enlig polisen cirka 250 prostituerade i Stockholm just nu och vad jag förstår så finns det ingen som tvingar dem att "gå på gatan". Så vitt jag kan se finns det ingen anledning för någon kvinna eller man att prostituera sig här i norden. Det finns ett väl utbyggt socialservicenät i form av arbetslöshetsbidrag, socialbidrag eller försörjningsstöd som jag tror det kallas nuförtiden. Ergo, de kvinnor som går ut på gatan som extraknäck eller som heltidsarbetade yrkeskvinnor är där frivilligt. Man säger nu att det är knarket som driver ut kvinnorna på sexmarknaden. Det är möjligt, men inte hela sanningen. På femtiotalet då det inget knark fanns, fanns det också kvinnor som kom med frågan: "Känner du dig ensam ikväll?" Nu senast i centrala Stockholm kom erbjudandet från en parant kvinna på runt 25 år. Utan blygsel erbjöd hon sina tjänster. Jag är diskret och har egen lägenhet och kan ta kreditkort. Klocka var två på eftermiddagen och jag var tyvärr tvungen att säga till kvinnan: ”Jag har tyvärr vare sig tid eller råd, men tack för erbjudandet.”

Det är ju klart att de kvinnor som tvingas ut på sexmarknaden av hallickar och olika maffiaorganisationer skall ha all hjälp för att komma ut ur eländet, men det finns en stor, mycket stor, grupp kvinnor som finns där frivilligt. Varför inte låta dem betala skatt och momsregistrera sig som de egna förtagare de faktiskt är? Om någon vill vara frisör, advokat, butiksbiträde eller sexbiträde måste vara en privatsak. Att männen betalar för sex är väl inget nytt, det gör de flesta av oss på olika sätt. Den stora välfödda gubben i sextioårsåldern med en Mercedes och en raffig thailändska med en ring på fingret betalar han också. Så var går gränsen?

En personlig god vän – ja, hon var prostituerad – berättade för några år sedan för mig att de bästa kunderna var gubbarna från riksdagshuset. Riksdagens semester och jullov var ekonomiskt katastrof för henne och hennes kollegor. Jag som är gubbe minns också mycket väl Geijer-affären. Då var båda småflickor och pojkar inblandade. Man fick med Olof Palmes hjälp – enligt poliser som jobbade med utredningen – rullgardinerna nerdragna. Palme hade också erfarenhet i att smussla. Enligt seriösa rykten fanns han vid olika tillfälle väldigt nära en känd amerikansk skådespelerska på Grand Hotell i Stockholm.

Politikerna har nu med olika kvinnoorganisationers hjälp fått sexköparen kriminaliserat. Tanken var att polisen skulle kunde få de prostituerade att vittna mot sina kunder! Finns det ingen gräns för hur blåögd man får vara när man jobbar i riksdagen? Det betalas dagligen för sex. I teater och filmvärlden är det inte främmande att roller betalas för med sexuella tjänster. På en stor del arbetsplaster kan man också komma långt med sexuella tjänster och man kan åka till olika länder och fastän man är 50 komma hem med en 22-årig attraktiv fru.

Av Hans Christian Larsen 21 jul 2010 10:27