Vad ska hända med konungadömet Sverige?

Aristotéles rangordnade olika statsskick inbördes. Det sämsta är tyranni enligt filosofen och det näst sämsta är oligarki. Det bästa och gudomligaste är konungariket och ibland de dåliga är demokratin bäst. Han ansåg även att demokrati fungerar bäst då folkomröstningar får avgöra, samt att en sådan process skapar frihet även för de folkvalda.

Förestående svenska kronprinsessbröllop har väckt riksomfattande debatt gällandes framtida författning. Då bröllopsyran lagt sig kanske de 349 riksdagsvalda kunde ta ett första steg mot egen ökad frihet. Under sommarlovet borde varje parti hinna med minst en utlovad folkomröstning i höstens valmanifest.

I landet har det genomförts sex nationella folkomröstningar sedan 1922. Inga folkomröstningar gällande grundlagsändringar har förekommit. Sveriges regering har inte och behöver i nuläget inte följa resultatet av en folkomröstning, men undantag har gjorts vid kärnkraftsvalet 1980, EU-valet 1994, samt EMU 2003. Då hade alla riksdagspartier lovat att följa resultatet.

Frågor gällande EMU-inträde, infrastruktur, monarki, miljö/energiförsörjning, invandring/bistånd, samt säkerhetspolitik/försvar har de ansvariga hitintills inte lyckats lösa långsiktigt. Breda långsiktiga lösningar behövs, annars uppstår kuperingar vid varje regeringsskifte.

Människan är en social varelse och ett politiskt djur som måste anpassa statens framtid och dess lagar på en majoritetsgrund. För att kunna lyda och styra måste även individen ha båda sina föräldrar som medborgare i samma demokratiska stat. Dessa delkrav ifrån den store tänkaren får vi nog bortse ifrån, filosofen hade ju inte nöjet att få uppleva "modern svensk demokrati" och ordet "integration" var förmodligen okänt för honom. Små ekonomiskt starka stater som erbjuder lika skyldigheter och förmåner för alla i nationen boendes, kommer förmodligen i framtiden ha mindre antal innevånare med än utan medborgarskap, vilket givetvis kommer krångla till det vid kommande folkomröstningar.

Ja, varför skulle nya innevånare byta ut sitt gamla medborgarskap, i synnerhet individer med stark känsla för sitt kulturella ursprung?

Då Sveriges befolkning räknas som de minst auktoritetsbundna, men är de som följer lagar och förordningar mest och bäst i Europa, borde vi belönas med mer aktivt inflytande. Vi är många i det här landet som känner oss vingklippta av tidigare politiska processer, och anser att politikerna måste passa på nu, då över hälften av landets innehavare har svenskt medborgarskap, eller då befolkningen åtminstone har en gemensam värdegrund att stå på.

Oavsett Aristotéles studier, så är våra folkvalda tvungna att hålla sig till det grundläggande i riksdagsarbetet – all offentlig makt utgår från folket. Med andra ord – de ska representera människorna i Sverige och ledamöterna ska se till att folkets vilja genomsyrar besluten som riksdagen fattar.

Tänk om politikerna ville anamma filosofen och ordna politisk "happy hour", där de temporärt släppte rokulten. Då kunde undersåtarna passa på att lägga ut den nya kursen. Resultatet skulle kunna bli att vi får en ny författning, med mindre antal ledamöter, kortare sommarlov och kanske en kvinnlig president, uppväxt i Tensta och med anor ifrån Aristotéles hemland. Om denna nyordning samtidigt stärker beslutfattarnas karaktär och minskar svekfulla debatter är det för undertecknad egalt vem som öppnar riksdagen varje höst.

Som den gode läsaren förstått så går inte politik och filosofi hand i hand, men om Nostradamus, den franske siaren, läst Aristotéles hade vi förmodligen haft en profetia att tillgå för det gudomliga konungariket Sverige. Nu har vi inte det, så för egen del anser jag att beslutande folkomröstningar är den enda vägen för att bibehålla en framtida värdig konstitution i Sverige.

Det var inte den kejserliga generalen Wallenstein som förgjorde Gustav II Adolf 1632, det var dimman. När skall svenska folket frigöras ifrån politiska dimridåer?

Av Leif E Ström 14 jun 2010 09:05