Dags att syna bankbluffen?

Vi har under åren betraktat hur bankerna på allt mer flagranta sätt lurat av oss arbetande våra sparpengar. Vi har till exempel sett hur deras bonusprogram överstiger vinsterna, eller hur räntegapet mellan riksbankens styrränta och bankernas utlåningsränta hålls på en hög nivå, trots bannor från finansministern. Men även om allt detta skamliga rofferi kan verka förfärligt i gemene mans ögon, så är det ingenting i jämförelse med det bedrägeri som pågår mitt framför våra ögon, helt öppet, och som dessutom är helt lagligt!

Det jag talar om gömmer sig bakom de något akademiska orden "fraktionella bankreserver". Dessa ord kan verka avskräckande, men vad det handlar om är helt enkelt bankernas möjlighet att låna ut pengar som de inte har. Att kunna skapa pengar ur luft, helt enkelt, och sedan låna ut dem mot ränta. För bortom allt rofferi, så är detta den egentliga bankbluffen!

Kommer någon ihåg den gamla barnfilmen "Pojken med gulbyxorna"? Den handlade om en pojke som upptäckte att han kunde plocka upp hur många sedlar som helst ur sina fickor. Mot slutet av berättelsen så uppdagas det att dessa sedlar magiskt försvann ifrån landets bankvalv, vilket till sist ledde till allvarliga konsekvenser. Man skulle kunna säga att dagens banksystem fungerar precis på samma sätt, fast omvänt. Bankerna "trycker upp pengar", det vill säga skapar tillgångar i form av krediter, och urvattnar därmed ständigt dina och mina sparpengars värde i en ständig inflation. Man hör ibland hur lönerörelsen ska lägga band på sig för att inte påverka inflationen, men den egentliga drivkraften bakom inflation är i själva verket bankerna, som skapar alla pengar. Någon borde kanske fundera på att göra en ny barnfilm som kallas för "bankdirektören med guldbyxorna", för att ge våra barn en bild av hur vårt samhälle egentligen fungerar. Herr bankdirektör tar ut en sedel ur sin ficka, som i samma stund magiskt försvinner från moster Agdas spargris.

För tänk egentligen vad som skulle hända om någon av oss hade den möjligheten? Tänk om vi kunde trycka upp några hundra tusen, några miljoner eller rentav några miljarder i vår källare, investera dessa pengar i någon verksamhet, och sedan inkassera avkastningen och räntorna som ren vinst! Med ett sådant fantastiskt affärsupplägg skulle man kunna leva det ljuva livet utan att behöva bidra med något alls till samhället! Detta är precis vad bankerna gör! Så när man pratar om hur bankerna ibland ägnar sig åt bedrägeri, så ska man vara medveten om att det moderna banksystemet i sig självt är en form av bedrägeri. Det är en del av systemet. Och helt lagligt.

Är det till exempel inte någon som har undrat över varför nästan alla moderna samhällen har stora statsskulder? Varför så många har belåningar på sina hus, och varför besparingarna lyser med sin frånvaro? Detta är kanske inte så konstigt eftersom alla pengar som finns har skapats som bankkrediter, det vill säga genom lån. Tack vare räntegapet så har också samhället alltid en nettoskuld till bankerna. Så alla pengar som finns i samhället skulle inte räcka för att betala av dess skuld till bankerna! De enda sätten som samhället kan få råd till att täcka över tidigare räntekostnader, är dels om bankväsendet låter sina ränteintäkter gå till konsumtion i tillräckligt hög grad, men troligast är att samhället behöver ta nya lån för att täcka över tidigare räntekostnader. Cirkeln är sluten och samhället tvingas till en allt högre grad av belåning. På detta sätt så måste samhället alltid slava under banksystemens tunga ok, och räntorna bör i själva verket betraktas som en form av skatt. Som bankmagnaten Rothschild lär ha sagt en gång i tiden egen översättning:

"Ge mig kontrollen över en nations valuta, och jag bryr mig inte om vem som stiftar landets lagar."

Vad han pratar om är bankernas brutala strypgrepp på demokrati och frihet. Något som Island bittert fått erfara den sista tiden.

Hitler lär ha sagt att en lögn fungerar bättre ju större den är, och bankbluffen kunde inte ha varit större. Det kan mycket väl vara den största bluffen i världshistorien. Systemet för fraktionella bankreserver samt centralbanker som skapar pengar utan säkerhet är i dagens läge snart hundra år gammalt, och används över i stort sett hela världen. Helt okritiskt förespråkas detta system som om det vore det enda möjliga.

Men vad är alternativen? Innan banksystemet kunde skapa pengar på det här sättet, och innan det fanns någon styrränta över huvudtaget, så fanns något som kallades för guldmyntfot. Alla pengar som fanns i systemet motsvarande en viss mängd guld som fanns lagrade i länders guldreserver världen över. På det sättet fanns en naturlig begränsning för hur mycket pengar som kunde finnas i cirkulation. Pengar kunde inte bara skapas hur som helst, utan behövde motsvara faktiskt guld som var hämtat ur marken. Men även detta system föll till sist på att bankerna trots detta kontrollerade tillgången på pengar genom att hantera en stor del av alla rikedomar. Denna artikel är för kort för en mer djupgående analys av depressionen på 1930 talet, men vissa menar på att denna kris skapades av banker som vid ett ödesdigert tillfälle drog tillbaka en stor mängd så kallade "marginallån", och därigenom skapade panik på en redan överhettad marknad. Den slutsats man då drog, var att bristen på pengar hade bidragit till krisen, varför det plötsligt blev möjligt för bankerna att genomdriva den bankreform som de verkat för länge. En bankreform som gav centralbankerna en möjlighet att skapa egna pengar utan säkerhet. Detta tillsammans med systemet med de fraktionella bankreserverna gav bankerna all makt de behövde. Men huruvida bankerna i själva verket drog nytta av en kris som de själva skapat, är svårt att säga.

I Sverige hade vi vår alldeles egen "statskupp" av detta slag på 1990-talet, då en liten skara män i all tysthet avskaffade centralbankens lånetak och därigenom fick skuldpengarna att flöda rikligare än någonsin. Resultatet blev 90-talets mycket allvarliga finanskris, som vi egentligen inte har återhämtat oss efter än i dessa dagar. Arbetslösheten är fortfarande lika hög som när den finanskrisen var över. För den som är intresserad av att höra mer om denna historia så kan det vara värt att se Dan Josefssons dokumentär "Novemberrevolutionen".

Men I efterdyningarna av USAs stora bolånekris börjar det bli allt mer uppenbart att dagens banksystem har stora problem. Samhället tycks drabbas av ständigt återkommande finanskriser och spruckna investeringsbubblor världen över, och inte ens marknadsliberala förespråkare tycks längre hysa någon större tilltro till dessa banksystem. I Johan Norbers senaste bok "En Perfekt Storm", så famlar han efter möjliga alternativ till dagens centralbanksystem. Han leker till exempel med tanken om att byta ut centralbankschefer med automatiska datorsystem som i stadig takt skapar nya pengar som lånas ut. De moderna banksystemen har utvecklats till någon slags Frankensteins monster, som ingen tycks veta hur man ska ta sig an.

Men vad politikerna och medierna inte vill säga, är att det finns helt andra alternativ. Man skulle kunna tänka sig en helt ny typ av penningsystem som utgår ifrån folket, istället för en anonym banksektor med dunkla motiv. Ett penningsystem skapat ur en demokratisk och frihetlig anda.

Jag har tidigare pratat om naturresursdelning, och ett värdepappersystem för att dela upp jordens naturtillgångar på dess innevånare, eller landets naturtillgångar på dess befolkning. Dessa naturresursväxlar som används för att hyra naturresurser skulle kunna används som pengar. Fördelen med detta vore att naturresursväxlarna naturligt sprids ut bland befolkningen genom medborgarlön, varför det är svårare att monopolisera penningmängden. Likviditeten skulle därför vara god ute i samhället. Här kan du läsa mer om naturresursdelning.

En annan variant är att fortsatt skapa pengar genom personliga lån av enskilda medborgare, men då som räntefria sådana. Förutsättningen för detta är att lånen i så fall måste amorteras av enligt en fastlagd amorteringsplan. Varje peng motsvarar då en arbetad minut med okvalificerade arbetsuppgifter, och om en person inte kan följa sin fastlagda amorteringsplan, så blir han eller hon tvungen att arbeta av sitt lån via en statlig konsultbyrå. Lite som dagens "plussjobb", eller vad det nu heter i dagsläget. Pengar som skapas med en persons arbetstid som säkerhet, kallar jag för "arbetskrediter". Pengarnas värde skulle då kunna mätas direkt i arbetade minuter och timmar. Här kan du läsa mer om arbetskrediter och penningreform.

Faktiskt så finns redan idag en räntefri bank vid namn Jak, så principen för räntefria lån är beprövad och fungerar även i större skala. Med några små modifikationer och med hjälp av arbetskrediter kan man rulla ut konceptet på nationell nivå. Tack vare att varje enskild medborgare har möjlighet till den här typen av lån, så leder det också till en god och hälsosam likviditet ute i samhället.

Så mitt förslag är helt enkelt att avskaffa dagens centralbanker, och ersätta dem med ett system för naturresursväxlar och arbetskrediter. Det skulle verkligen skapa ett mer rättvist samhälle. Ett samhälle värt att kämpa för!

Den enda nackdelen jag egentligen kan tänka mig med att avskaffa inflationen på detta sätt, är att det inte längre blir möjligt att höra mormor berätta hisnande historier om hur hon köpte ett hus för samma pris som barnbarnet köpte en bil. Och ja, bankdirektören med guldbyxorna blir nog inte så glad han heller. Men alla andra har nog bara att vinna på att avskaffa inflations- och räntemonstret.

Av Robert Wensman 23 apr 2010 10:33