Tacksamhet över det icke självklara

I fyra år var du min ouppnåeliga dröm. I fyra år kämpade min kropp mot det som för vissa är en förbannelse. Sorg, förtvivlan, optimism och realism avlöste varandra på vägen mot domedagen två veckor senare. Varje gång, månad ut och månad in.

Men min dröm stämde inte med verkligheten och erfarenheten given var bara att ta till sig i det kaoset utom började torna upp sig när väl kroppen sa ja. Blickar, misstroende, lögner falnad kärlek som ersattes av panikångest, men plikten gick före i det vinter övergick i vår.

I fyra år längtade mitt inre efter att kunna ge ännu ett liv. När livet väl kom förlorade jag ett annat. I scenerna och akterna som följde försvann mina minuter med dig och minnessvackor blev till grå sörja där vitt och svart vävdes ihop.

Du var i min dröm som ett blont yrväder som svajade på linan mellan himmel och jord. Energierna runt dig var av den rastlösa karaktären och dina ord avslöjade en tvekan om när tiden är inne, för livet uppåt är så mycket med behagligt än det där nere, sa du.

Du liknar dig själv mycket från den drömmen. Ett blont yrväder, som en liten Emil, med den övre delen av ansiktet fullt av fräknar och ett par stora gröna ögon som kan avlägga alla känsloyttryck i världen. Nu som då är beslut ett svårt kapitel för dig. “Jag är så trött på att ta så många beslut", sa du en dag, och jag log inombords.

Livet är lättare där uppe sa du i drömmen jag hade, och jag tror dig. Frustration och rastlöshet, en social harmonin som ska bibehållas och din känslighet för allt runtomkring. Din empati som visade sig senast idag då du kom in med en kopp kaffe och väckte mig.
Min dröm som tog fyra år att förverkliga och som tog hål på en annan. Jag visste inte då att min envishet hade tvingat mig till ett val jag skulle få leva med.

Med all risk för cancer, med alla tårar jag gett ifrån mig, med all sorg och all glädje skulle jag inte vilja vara utan dig. Jag hoppas på trots av allt du varit med om och kommer att vara med om att valet här nere var det bästa.

Av Birgitta Stiefler 24 feb 2010 20:52