Empati är en träningssak och lycka bara bullshit

Kapitalet är det som driver på civilisationsprocessen och teknikens utveckling. Människan är till för kapitalet och inte tvärtom. Vad människan ska göra är i första hand att konsumera. Individens värde är kopplat till hur mycket hon konsumerar. Habegär och självhävdelse styr människan. Och handling och snabbhet garanterar framgång, karriär och välstånd. Tingen har större betydelse för kapitalet än människan. En maskin går att begripa sig på om man läser instruktionsboken. Att begripa en människa är betydligt svårare.

Människan är bara ett nummer i en ofantlig hjord och alla är vi lika värdelösa, nyckfulla och oförutsägbara. Kapitalet är det som driver människan och allt ont här i världen uppstår ur vinningslystnaden och girigheten. Vår andliga miljö är bestämd av mental nihilism och samhället är fullt av vassa armbågar och en hätsk egoism. Det är manliga beslutsfattare som har förgiftat den här jorden. Men naturen är ingen idyll och djurvärlden är lika grym och hänsynslös som de mänskliga samhällena. Livet är ett företag som inte bär sina kostnader. Arbete, umbäranden, nöd och elände, krönt av döden, är meningen med våra liv.

Världen så dålig som den överhuvudtaget kan tänkas vara. Empati är mycket sällsynt, möjligen för de närmast anhöriga om man nu är sams med dem. Att hysa empati för resten av världen är en träningssak. Att vara lycklig är bara bullshit. Ljug dig lycklig i stället. Livet är i sanning en storslagen mardröm.

Jag är undantaget som bekräftar regeln. Jag är mycket nöjd med mig själv och mitt liv. Det har varit som en dröm, en storslagen sådan. Det här tänker jag göra om fler gånger. Men jag väntar gärna en 100 år så att jag får lite distans. Nu är det dags för mig att börja andra halvleken i den match som kalla livet. Nu är det läge att ta livet med klackspark. Ett eller annat självmål kan jag kosta på mig. Och jag tänker inte spotta i vinglaset. Nu kan jag vara lättsinnig, skriv- och pratsam. Och när jag hör slutsignalen så kan jag nöjd och belåten krypa ner i icke-varats trälåda.

Av Lennart Karlsson 17 dec 2009 12:12