Lås oss då vara tysta diplomater!

Man slutar aldrig att bli förvånad över hur det politiska systemet tänker eller resonerar, eller vilka utifrån vilka premisser de fattar beslut.

Jag kunde inte låta bli att tänka på perioden strax innan den franska revolutionen 1789-1799. Vad föranledde egentligen denna enorma och exemplariska politiska förändring som genljöd världen över, och som även idag till och med är en del av kursplanen både på högstadiet och på gymnasienivå, samt även föremål för fortsatta historiska forskningar?

En tidigare period i historien, nämligen renässansen, gav oss begreppet "humanism" och detta är ju något som den moderna akademiska världen tagit till sitt hjärta och nästan lagt helt beslag på. Den franska revolutionen gav oss nya värderingar såsom frihet, jämlikhet och broderskap, men den här gången var det självaste socialismen som tog till sig de här värderingarna, med betoning på jämlikhet. De orättvisor som folket protesterade emot då, under perioden innan revolutionen, var förmånerna som adeln förfogade över. Med all rätt skulle detta förändras, kan vi idag tycka. Skatterna var något som det fattiga bondesamhället och andra så kallade ”förtryckta minoriteter” stod för, adeln var i princip helt befriad från skatt.

1937 inrättade Sverige en av sina första socialförsäkringsregler. Med all rätta, för på den tiden var alkoholismen en del av mannens vardag, den andra var barnproduktion. Därmed hade landet Sverige en stor andel ensamstående mammor och oskyddade barn utan någon som helst familjeförsäkring. Jag tycker själv det var ett mycket förnuftigt, starkt och vågat beslut med tanke på att två år kvarstod till andra världskriget.

Socialförsäkringssystemet växer och blir stort i Sverige och så småningom tar sig kvinnan in på arbetsmarknaden. Återigen, med all rätta. Efter andra världskriget blir Sverige ett rikt land. Denna stora rikedom skall fördelas lika i samhället, för jämställdhetens betydelse hade vi lärt oss från den franska revolutionen.

De så kallade ”svaga” hade tagit lagen i egna händer innan den franska revolutionen och hade därmed lyckats åstadkomma en politisk förändring, revolution, i en av den tidens starkaste makter i Europa. Må så fallet vara att de fattiga och andra med stark förnuft kan ha blivit inspirerade av "upplysningstidens filosofer" som hade som första mål att ta kunskapsmonopolet ifrån kristendomen.

Socialismen skulle självfallet stå på de så kallades ”svagas” sida, men man kan ju faktiskt undra om denna ideologi hellre ville skapa eller importera en svag grupp av individer för att ge sig själva chansen att regera vidare och visa vad de är duktiga på. För vad skulle ske om denna svaga grupp växte sig stark? Ja, vi skulle ju se en grupp arbetslösa socialister! Det kanske är lönsamt att alltid ha, eller i värsta fall skapa, en grupp av svaga i samhället så man har något att kämpa för. Det skulle ju se fint ut inför valrörelsen.

I valrörelsen 2004 gav socialdepartementet i uppdrag till Försäkringskassan att genomföra en undersökning om hur en eventuell delning av barnbidraget skulle kunna se ut. Minns ni: år 2004 är det Socialdemokraterna som regerar tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet – den rödgröna röran Carl Bildts kända uttryck. Undersökningen kommer igång och så småningom blir den färdig och jag beställer en kopia av den. Jag har inte kommit längre än sidan fem och jag vet inte exakt om jag blev förvånad över det som stod i texten. För återigen, vi hade en socialistisk regering som, enligt tidigare inlärda värderingar från den franska revolutionen, ville att alla skulle vara lika.

På sidan fem står det: "Vi bjöd in ett antal mammor för att höra deras åsikter om hur de tänkte sig en eventuell delning av barnbidraget." Några pappor hade inte bjudits in att delta i undersökningen. Sossarna måste ha jungfruförklarat alla ensamstående mammor, tänkte jag, för det fanns helt plösligt inga pappor. I ett av världens mest jämställda land hade mannen inte fått föra fram sin talan. Han reducerades till spermagivare. ”Betala, håll käften och låt mamman sköta resten” var vad den sittande regeringen signalerade till papporna.

Var någonstans barnet var mantalsskrivet var något som togs i beaktning när det skulle bestämmas vem som skulle få barnbidraget – inte vilken förälder som hade möjlighat att tillgodose barnets behov. För även om mamman är den som är höginkomsttagare, är det också hon som kommer att få hela barnbidraget för det är oftast där barnet är mantalsskrivet. Något annat som är viktigt att poängtera är hur umgänge spelar roll i delningen av barnbidraget. Enligt försäkringskassans regler måste barnet vara exakt halva tiden med varje förälder för att den ena förälder pappan inte skall vara skyldigt underhållsstöd till mamman.

I mitt fall räknade Försäkringskassan utifrån hur länge mitt barn bodde hos mig, det vill säga från tisdagen till måndagen därpå, med andra ord var det en dags skillnad och denna skillnad gjorde så att jag blev skyldig att betala ett helt underhållstöd till en mamma som tjänade då 80 000 kr i månaden när jag bara tjänade 26 000 kr. Denna mamma har två andra barn, vilket gör att hon får fick ett halvt bidrag till, det vill säga tredjebarnstillägg. Men detta togs inte heller i beaktning. Ser man på hur resten av socialförsäkringssystemet ser ut tas många olika saker i beaktning: om du blir sjuk för du en ersättning som är baserad på din inkomst, likaså om du blir föräldraledig, arbetslös och så vidare.

Av ren nyfikenhet gav jag mig då in i en egenhändig undersökning och tog reda på könsfördelning bland anställda på Försäkringskassan i syfte att ta reda på om dessa beslut tas av en jävig myndighet. Det var en stor skillnad, större än vad jag själv hade trott, det finns knappt några män som arbetar på denna myndighet.

Varför valde socialismen att genom att blunda skapa, och därmed förtrycka, en grupp i samhället? Jag känner igen mig bland bönder och andra förtryckta minoriteter innan franska revolutionen. Visst berättade jag tidigare hur en svag grupp tog lagen i egna händer och åstadkom en politisk förändring i princip i hela Europa? Jag kommer vare sig att bränna riksdagshuset eller avsätta kungen, men jag kommer att rösta blankt. Vi borde ha lärt oss av franska revolutionen och av filosoferna på upplysningstiden att inte rösta fram en statsmakt som skapar förtryckta minoriteter.

Om statsmakten med socialdemokratin i spetsen valt att utnyttja välfärdsystemet för att köpa sig makt kan jag bara konstatera att det funkar, visst gör det det. Men de förvaltar våra tillgångar, och tvingar oss betala för deras maktgirighet. De vill stanna vid makten till varje pris, och det priset blir det vi, skattebetalarna som får betala. Jag betalar gärna mina skatter om detta ska gagna samhällets utveckling men jag ställer inte upp på maktmissbruk eller korruption! Att be mig rösta på ett politiskt parti, vore som om att be Anne Frank att rösta på det Nazistiska partiet.

Jag efterlyser en ny upplysningstid och uppmanar dem som på ett eller annat sätt känner sig politiskt förtryckta, oavsett området, att rösta blankt, för det är ett sätt att inleda en dialog med statsmakten. Statsmakten kallar detta för "tyst iplomati".

Lås oss då vara tysta diplomater!

From the people, by the people, to the people.

Av José Henríquez 29 sep 2009 15:24