Teatermusikbråket: 612 kr orimlig ersättning

Det hela är väldigt enkelt. I de fall STIM inte har rättigheter att licensiera vilket man inte har vid så kallade Stora Rättigheter, så har alltid upphovsmannen själv dessa rättigheter. Musikförlagen agerar då som ombud för upphovsmannen och kollar huruvida densamma vill att hans/hennes musik ska vara med. Sedan agerar Musikförlagen enligt upphovsmannens vilja, vilket antingen kan vara att man ber förlaget i fråga förhandla fram en skälig ersättning eller så vill man sköta förhandlingen själv, alternativt vill man inte ge tillstånd.

I Paul Simon-fallet fick vi ett klart nej, vilket enligt Kulturborgarrådet ändrades när Paul Simon fick höra kritiken det framkallat.

I fallet De Tre Musketörerna försöker vi förhandla med Stadsteatern om en rimlig ersättning då de flesta upphovsmän är positiva till detta. Det är däremot uteslutet att STIM licensen på 612 svenska kronor per föreställning för samtliga upphovsmän att dela på skulle gälla.

Vi har inga problem med några andra teatrar och Stadsteatern har tidigare i fallet Edith Piaf själva förhandlat fram en tariff med förlagern. Den enda anledning som kan göra att musikutbudet minskar på teatrarna är om man inte respekterar de regler som gäller. Förlagen kommer alltid att vilja licensiera, men måste naturligtvis följa sina avtal med de enskilda upphovsmännen.

Läs även Aje Björkmans artikel En musikjättes krav.

Av Martin Ingeström 15 sep 2009 12:40