Antikvariatet Mormors lekstuga

Jag tillhör en generation som inte kan förmå sig till att kasta böcker. De har varit så viktiga för mig och som liten fick jag kämpa så hårt för att skaffa mig någonting att läsa. Biblioteken var mina första fristäder och senare i livet trålade jag både antikvariaten och loppmarknaderna överallt. En väninna som jag fick i en lyrikklubb på nätet sade när hon besökte mig in real life: ”Jag som trodde att det bara var maken och jag som tilläggsisolerade med böcker.”

Böcker har ett mycket lågt andrahandvärde och det är ju underbart för en hamster som jag när man ska köpa, men de kan inte säljas. Visst finns det en mängd böcker på nätet, till exempel på Tradera. Man kan få en bra bok för fem eller tio kronor. Men så är det frakten. Är boken tung kan det kosta 45-60 kr i frakt. Har samma säljare mer än en bok för en femma som jag vill ha köper jag - då blir det samfrakt.

Jag förstår inte hur dessa hängivna själar kan sitta och sälja böckerna för 5 kronor styck med allt det arbete som fodras för att bevaka auktionerna, paketera och emballera väl man får som säljare en egen omdömeslista och det gäller att få full poäng hela vägen!

Jag skulle inte ha tid med det heller. Om det inte gällde en mycket dyr bok naturligtvis. Den dyraste jag köpt på nätet gav jag faktiskt 1 000 kr för, det var Åklagarens vittne av Agatha Christie. Den har jag letat efter i över 25 år, eftersom de var den enda av Christies böcker på svenska jag inte hade. Men å andra sidan kan jag inte kasta böcker heller. Jag har väggarna fulla av bokhyllor i mina två små rum och har fått disponera väggarna i vårt gemensamma vardagsrum till böcker. Som en liten kompensation har jag placerat böcker av allmänintresse där ute. Historia vi har en egen avdelning om andra världskriget eftersom det berörde Den Käre så mycket, biografier, lyrik, filosofi, debatt och annat som alla kan tänkas gilla.

Min passion för de blodigaste seriemördarna delar jag inte med någon så den hyllan står inne hos mig. Även i gästrummet på "mitt" våningsplan har jag låtit böckerna disponerat en hel vägg. Tills förra hösten. Den Käre flyttade ju hit ner permanent eftersom han inte kan ta sig upp till övervåningen längre och med honom flyttade en enorm boksamling. Inte minst en samling med biblar som nästan tar upp en egen vägg. Därinne brukade jag förvara jag allt som kan klassas som "kvinnolitteratur" som rör allt från rösträtt till kvinnomisshandel och till fri abort. En hel hylla upptogs av prostitutionsdebatten genom tiderna.

Nu damp hela hans samling av religiös litteratur ner här. Och Luthers bordsamtal får samsas med Den lyckliga horan. Jag måste alltså inskränka mig. Jag minns när make nummer två flyttade in. Vi hade då en egen del av huset, han och jag, den delen som Dottern med familj har renoverat upp och bor i nu. Maken sade lite försiktigt: ”Du det känns som att sova på stadsbiblioteket. Kan du inte ta bort någon liten hylla så vi får lite ljus?”

Men problemen är inte bara mina. Vi har alltid haft läsande hyresgäster och svärsonen slukar böcker som han inte behåller utan sänder vidare till någon annan. Så jag öppnade förra året ett litet "antikvariat" på gatan utanför min port. Det hela är enkelt och bygger på självservering. I år har svärsonen spikat upp det permanenta taket och hyllorna och så har jag ett bord som jag drar fram i bra väder. En skylt förkunnar: "Ta en bok och lägg 5 kr i stupröret." Detta stuprör landar i en korg innanför staketet. Men det står också så här: "Har du inga pengar så ta en bok ändå." Det viktiga är ju att de blir lästa.

I år börjar det komma små bidrag. Folk lägger nattetid in sina böcker till mig. En tant som brukar plocka äpplen hos oss kom i veckan med en hel kasse som annars skulle ha kastats. Jag har alltså ännu en hobby här hemma.

Det är inte klokt vad många roliga saker man kan hålla på med utan att lämna huset och Den Käre! Badningen, skrivandet och mitt bibliotek för att nu inte tala om min älskade trädgård finns ju redan här hemma. Barnen kallar min boklåda för mormors lekstuga: Mycket för att svärsonen har byggt på liknande sätt när han byggde lekstugan utan frontvägg åt dem. Detta för att vi ska se ifrån fönstret ifall barnen leker därinne.

Så har ni vägarna förbi Stureby så ta en bok. Nej ta flera.

Av Sunny Börjesson 17 aug 2009 13:43