I dagens samhälle anses det som oerhört viktigt att ha social kompetens. Det gäller att kunna bre på ordentligt och framhålla sin intelligens, sin charm, sin samarbetsförmåga och sin förmåga till nytänkande. De där sociala kompetensgenierna pladdrar på så intensivt att det inte blir nåt syre över för oss asociala typer med tunghäfta.
Men det känns inte särskilt meningsfullt att försöka få stopp på alla dessa karriärister och exhibitionister. De mår bäst av att lämnas i fred. De skapar möjligen en del positivt i samhället. Men att hela tiden söka efter bekräftelse på sin duktighet måste nog upplevas som ganska jobbigt i längden. Men det problemet har inte vi i det asociala gardet. Vi kör vårt race. Själv söker jag inte efter bekräftelse på min intelligens och mina framgångar i livet. Jag jobbar i det fördolda med de frågor som måste anses som viktiga. Och de handlar om döden, livet, kärleken, miljön och välbefinnandet.
Universiteten och högskolorna har ju ett oerhört stort utbud av ämnen som man kan studera. Men det finns inga kurser i asocial kompetens. Det måste anses som anmärkningsvärt. Jag tror jag ska skriva till Anders Flodström på Högskoleverket och påtala den bristen. Likaså saknas det ett politiskt parti för oss som inte är intresserade av att skrävla. Ett sådant demokratiskt parti borde bildas och lämpligen kallas för Asocialdemokraterna. De nuvarande partiledarna och de flesta politikerna uppträder som hästhandlare och medger inte att det finns några dolda skavanker i deras politiska budskap. Men det är bara yta i deras åsikter. Skrapar man lite så avslöjas genast ihåligheterna.
Nåja, allt är förgängligt. "Alla vi som lever nu är borta om hundra år, det är sant" säger den filosofiske Benny Andersson i sin stora DN-intervju. Så då gäller det att skapa ett asocialt mästerverk av sitt liv medan tid är.
Av Lennart Karlsson 07 aug 2009 12:16 |
Författare:
Lennart Karlsson
Publicerad: 07 aug 2009 12:16
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå