Morfar byggde sig ett krigshus

I "fredens år” 1938 beslöt min morfar att han skulle bygga sig ett modernt hus, delvis funkisinspirerat. Det är 70 år sedan nu. Han kom i gång med bygget 1939 och 1940 var det klart. Men då hade tyskarna intagit Norge och Danmark i april och det hade varit vinterkrig i Finland. Världen höll på att störta samman. Morfar köpte sig en tysk radio modell Telefunken och avlyssnade olyckor från hela Europa. Jag var fyra år 1944 och då kunde man fortfarande höra Hitler ryta och gorma. De äldre passade noga de två stora nyhetssändningarna varje dag. De sa inte mycket efteråt, men jag lärde mig en del tyska ord. Mamma hade lärt sig tyska på realskolan, så hon hängde med bra.

För att förbereda oss på det värsta satte morfar in en vedspis i källargången samt en WC-stol under trappan. Bredvid tvättstugan skulle det vara ett torkrum enligt ritningarna. Det blev nu skyddsrum med stora lådor med sand utanför fönstren. Dessa lådor skulle skydda mot bomb- och granatsplitter. Men de hade givetvis inte hjälpt om Luftwaffe lagt in en direktträff.

Morföräldrarna fick sitt hus färdigt innan det blev restriktioner på det mesta. Bräder och sågspån var det nog gott om, liksom tegelpannor. Men snart blev det brist på spik, för metall skulle användas för andra ändamål. Så många husbyggen som startat 1940-1941 byggdes vidare i snigelfart i brist på material. Mat fanns det under våra beredskapsår, ganska rättvist fördelad med hjälp av ransoneringskuponger.

Morfar var lite av en trollkarl vad det gällde att förvalta pengar. Han körde omkring i stora amerikanska bilar på 1930-talet trots att han bara hade en lärarlön. Han hade fått några tusen i arv några gånger av rika tanter i Småland. Det mumlade mina föräldrar om. Morfars ekipage var en imponerande syn då han körde genom fattiga bondbyar från 1930 och framåt. "Ur stugan tittade bonden med undran och med skräck".

När Europa var i krig så var Sverige i beredskap. Det fick många konsekvenser. Bland annat att militären kom och rekvirerade fyra nya däck från morfars bil. Bensin fanns inte att köpa längre. När han fick dem åter efter fyra år var de utslitna. Då satte han igång en ersättningsprocess som jag inte vet hur den slutade. Det var svår brist på gummi i Sverige flera år efter kriget så jag kan förstå hans ilska.

Ja, morfars hus var klart inspirerat av det dåtida funkistänkandet. Två stora fönster i varje hörnrum var det som gällde. I kök och trappuppgång var det tre fönsterrutor för här skulle det vara rum och ljus. Hallen mitt i huset fick in ljus från sex håll. Med hjälp av glasade dörrar och "överljus". Trappan mellan de två våningarna var förstås mycket stor och rymlig jämfört med hus som byggts 10 år tidigare. Nu kan sägas att de flesta hus byggdes på liknande sätt men här var det fråga om rena ideologin för en funktionell tid. Bra bostäder år folket ingick ju också i Folkhemstanken.

En vår tog morfar bort sandlådan framför källarfönstret. Jag var ca sex år och frågade varför. Då sa han att kriget var slut och inga bomber skulle kunna komma längre. Mormor satte igång med omfattande trädgårdsodlingar. Nu var det meningsfullt att så och plantera både blommor och bärbuskar. Morfar satsade på potatisland och jag såg hur han "kupade".

En dag sträckte han på sig och sa att hans fina hus inte hade någon baksida. För det var lika fint runt om hela huset! På äldre dagar satt han ofta i en trädgårdsstol och beundrade sitt "krigshus".

Av Jan Brunnegård 30 jul 2009 14:56