Ett arrangerat bröllop på andra sidan muren

Vid den tiden hade jag en mycket god vän från Leipzig, Hardy. Han hade en radiofirma söder om söder i Stockholm, och orsaken till att vi umgicks mycket var att jag som signalofficer i reserven vid IB 50 mot finska gränsen långt i norr hade stort intresse av hithörande frågor. Jag lärde mig mycket av honom.

Hardy var förlovad med en flicka från Leipzig, där hon studerade. Berlinmuren gjorde det omöjligt för henne att komma till Sverige, och Hardy ville inte återvända för att stanna där för gott.

Det blev "krigsråd" och vi kom fram till beslut: Jag försåg mig med falskt pass, och med det namn som stod i passet som avsändare inledde vi en intensiv, känsloladdad brevväxling mellan förlovade, med mål att vi skulle gifta oss hos borgmästaren i Leipzig december 1961 för att därefter via Checkpoint Charlie i Berlin ta henne som fru NN till Sverige. Hennes föräldrar blev noga informerade av Hardy och naturligtvis av flickan själv, som skrev heta brev till mig.

Så kom då den dag då jag knäsvag befann mig hos ifrågavarande borgmästare, och med hennes föräldrar som vigselvittnen genomfördes akten. Middagen hos föräldrarna var en aning konstlad och hon är den enda kvinna jag gift mig med utan att uppleva en bröllopsnatt.

Resan via Berlin gick utan komplikationer och jag överlämnade den nygifta damen till en överlycklig Hardy. Tre år senare fick de en pojke, som mig till ära döptes till Mats. De har inalles tre barn.

Leipzig är känt för en enastående glastillverkning. Där framställs till exempel konstgjorda djurögon att användas vid konservering uppstoppning av djur. Eftersom jag under 1950-talet hade utbildat mig till konservator som hobby, tog jag tillfället i akt att besöka en sådan fabrik. Det ledde till att jag upprättade en inköpsförbindelse via dåvarande DIA/SUKAB DIA Deutsche Innen- und Aussenhandel Konstgjorda djurögon var på den tiden en bristvara i Sverige och ett importföretag startades i Umeå.

Leipzig är även känt för en idrottshögskola och där arbetade brudens far. På den tiden producerade DDR dopade elittävlande - "Idrottsambassadörer" hette det i Leipzig, och de hade stor framgång i olika grenar, inte minst i simning. Den kontakten hade jag sedermera nytta av när jag skrev boken "Idrott, piller och pengar".

Kontakten med djurögonfabriken och Idrottshögskolan kompenserar gott och väl den uteblivna bröllopsnatten.

Av Mats Hägglöf 02 jun 2009 15:22