Mjuk närhet

Jag står här på stationen och längtar efter din mjuka närhet. Solstrålarna värmer min hals och håller sin spegel mot mina ögon. Min längtan får mig att söka efter ditt igenkännande ansikte långs perrongerna, på de synliga trottoarerna.

Din frånvaro har ännu inte besegrat det kvardröjande hoppet. Förnuftet suckar djupt som vanligt. Mina minnen smakar päron och läskar svalkande mot en törstande gom.

Tåget som ska föra mig bort från allt detta, står tyst och stilla bakom min rygg. Tiden och förnuftet slår bojor runt mina anklar, vänder mig bort, sätter mig på plats i tåget.

Ljudet från rälsen rullar, rullar metall mot metall. Det söver sjungande min längtan med sitt guppigt entoniga ljud. Kvar på perrongen lämnar jag de illustrerade drömmarna som lekfullt fortsätter att bada i solljuset

- som små, små ögonblick av mjukhet.

Av Gun Lundberg 26 maj 2009 12:06