Vem ska behöva sova på en bänk i Sverige 2009?

Strax efter midnatt, natten mot onsdagen den sjätte maj, passerar jag busstationen i Kalix på väg hem till min sköna, varma säng efter en lång dag hemifrån. Jag vet med säkerhet att min katt kommer att komma springande emot mig i hallen, jamande av glädje över att ha mig hemma. Jag kommer inte att komma hem till en tom lägenhet, utan jag vet att det finns någon där, som saknat mig, och visar sin glädje över att ha mig hemma igen.

Vänthallens dörrar verkar vara öppna dygnet runt, och på en bänk innanför den helglasade väggen, sitter en kvinna på en bänk och kollar i en tidning. Även om det kanske är en lite "konstig" tid att sitta där - strax efter midnatt, det kommer inte att komma någon buss förrän om cirka fem timmar - är det inte något jag direkt reagerar över. När bussen jag sitter på gasar för att köra ut på vägen, ser jag att kvinnan lagt sig på den förmodligen hårda träbänken där hon tidigare satt. Under huvudet har hon en kudde. I övrigt har hon samma kläder som innan. Och frågan är väl hur länge hon har haft dem. Troligen under en längre tid. Så öppet hon ligger där - glasväggen ger visserligen skydd mot den fyragradiga majnatten, men ändå så oskyddad när alla kan se in på henne. Se hennes misär.

Tyvärr ser det nog ut såhär på fler ställen än här i Kalix. Här tror vi att vi är "förskonade" från uteliggare på grund av klimatet… men de finns. Kanske det är just för att vi blundar som vi inte ser dem och tror att de finns? Ser vi samma sak som jag såg den natten, så ser vi dem klart och tydligt. Vem ska behöva sova på en bänk i Sverige år 2009? Tyvärr är det nog allt för många.

Av Maria Sågå 11 maj 2009 09:16