Människors fria val och dess konsekvenser

Jag har haft anledning att fundera ordentligt den senaste tiden, på detta med livets orättvisor och i hur hög grad vi kan göra egna val?

Som barn läste jag i bibeln att fädernas missgärningar får betalas av kommande generationer. Jag tyckte det var så grymt orättvist. Ska jag behöva sona vad mina förfäder ställt till med? Ville Gud ha det så? Då var han inte mycket värd i mina ögon.

I dag ser jag det med vuxen blick och jag inser att det ligger alltför mycket sanning i detta påstående, som inte kan skyllas på någon frånvarande Gud, utan på oss människor.
Det globala eländet, såväl när det gäller förstörelsen av miljön, uppbyggnad av en osund konsumtionshysteri som en nästan religiös tro på tillväxt, som bara kan leda till kaos när toppen är nådd, är människoverk. Den globala orättvisan lika så. Man behöver inte vara särskilt smart för att inse att jordens resurser är ändliga.

Hur mycket av detta måste var och en av oss ta ansvar för? Jag menar den skriande orättvisa vi lever i? På nästan alla plan. Ja vi kan ju inte anklagas för att vi kommit till jorden i ett ordnat samhälle och inte i någon Afrikansk stat med inbördeskrig och pågående folkmord. Där hade vi turen på vår sida.

Men orättvisorna runt omkring oss själva? Klyftorna i vårt så kallade välfärdssamhälle är djupa och de senaste åren har de ytterligare bräddats. Roffarna och skövlarna skäms inte ens längre. Att girighet är en av dödssynderna blir väldigt tydligt. Självklart är det så att ju mer makt och inflytande en människa har desto större ansvar faller på honom/henne val.

Räcker det att vi använder andrahandsvaror över hela linjen, när vi handlar möbler, kläder, böcker osv? För så har vi gjort hela livet. Hjälper vi de hemlösa genom att köpa deras tidning eller gör vi det för att slippa engagera oss mera?

Sedan blir valmöjligheterna mindre, tills man tillhör den stora skaran av människor som bara kan ta begränsade val och i värsta fall inte har någon valmöjlighet alls.

Men innan man kommer dit måste man försöka inse att varje val man gör i livet, stort eller litet, får konsekvenser! Att man tvingas leva med dessa är kanske djupt orättvist men så är det. Jag tror att min mormors val att lämna min mamma på ett barnhem gick igen när min mamma senare lämnade sina egna barn på barnhem?

Jag valde en gång i mitt liv att gå in i mitt hus för att sätta på potatisen till middag. Jag lät dottern stanna kvar ute. När jag kom ut hade hon drunknat. På grund av att jag gjorde fel val fick hon betala för det med det enda liv hon någonsin kommer att få. En så fruktasnsvärt grym orättvisa!

Som förälder vill man ju alltid stå bakom sina barn när de råkar illa ut, men kanske man till slut når den gräns där man gör barnet en otjänst genom att det aldrig får bära konsekvenserna av sina handlingar?

Min son, idag 40, tycker att det är småsint att dra upp "gammal skit" från hans tidiga ungdom. Men hans handlingar då fick ju konsekvenser då - och de i sin tur får konsekvenser nu idag och det får han och vi leva med.

Han vill att vi ska städa undan dem, så att han och hans syster kommer att få en lika stor bit av kakan när vi går bort. Men det är ju han som har skaffat fyra barn med tre kvinnor, inte hans syster. Det är han som har gjort konkurser och behövt ekonomiskt stöd, inte hans syster. Även om han i dag är en skötsam man med bra ekonomi, så kan han ju inte göra sina tidigare misstag ogjorda. Frågan är ju hur mycket resten av familjen ska vara med och betala för hans egna, men dumma, val?

Jag tycker att frågan är så väldigt svår. Vad tycker ni andra Sourzare?

Av Sunny Börjesson 13 apr 2009 07:57