Föreslå ändring | Skriv ut | Tipsa | Dela

Morfar & jag

Det värdefullaste Som finns att få Är TID
Av/Från en NÄR-VARANDE medmänniska.

Vi satt på en stubbe
I skogen
morfar och jag

Ackorderade om livet
Frågade Gjorde mest jag
morfar svarade
lugnt och eftertänksamt
På frågorna jag ställde

livet I den tryggheten
När storhetens röst
I det enkla jag hörde
Förmedlat av min morfar
Gav mig en tro

Älskar gör jag än
Doften av gran och kåda
Minns då min morfar
Där vi satt På var sin stubbe i skogen
Ackorderandes om livet