I backspegeln: Tortyravvisningen

Det är den 17e december 2001. UD och Säpo har ett möte för att diskutera utvisningen av två egyptier som ska ske nästa dag. Säpo förklarar för Anna Lindh och de samlade tjänstemännen att man hyrt ett plan med vilket utvisningen kan verkställas den 19e dec. Men på UD fruktar man att FN:s kommitté mot tortyr eller Europadomstolen ska få reda på och stoppa den olagliga utvisningen. Därför vill man genomföra den så snabbt som möjligt innan det läcker ut. Säpo föreslår då att man låter amerikaner verkställa utvisningen, vilket kan ske redan samma dag som beslutet om utvisning. Anna Lindh överlägger en stund med sina kolleger, och ger därefter klartecken om amerikanernas inblandning, trots att det bryter mot grundlagen, då dylik inblandning kräver ett riksdagsbeslut. Den 18e december på ett möte vid lunchtid beslutar regeringen att männen omedelbart ska ut ur Sverige, trots att Sverige förbundit sig att inte utvisa personer till länder som tillämpar dödstraff eller tortyr. Trots att kvinnor och barn till fängslade i Egypten riskerar trakasserier, repressalier och fängelse beslutade man att även Ahmed Agizas hustru och barn skulle utvisas till Egypten. Fortfarande den 22a december 2004 sa Göran Persson vid utrikesnämndens möte att regeringen skötte avvisningen på ett riktigt sätt.

Senare på eftermiddagen verkställs utvisningsbeslutet. Ahmed Agiza är precis på väg hem från sin svenskaundervisning i Karlstad då han grips av Säpo. Han får aldrig mer återse sin hustru och sina barn. Det enda de får veta står i ett brev från UD dan därpå. Ungefär. samtidigt grips Muhammed al-Zeri i en affär i Stockholm. De förs senare på kvällen av Säpo till polisstationen på Bromma flygplats. Det amerikanska planet, en Gulfstream 5, landar klockan 21:00. Det är långtidschartrat av USA:s regering, och tillhör ett specialkommando, som enligt journalisten Seymour Hersh lyder direkt under Pentagon och har rätt att kidnappa, tortera och döda. Planet har flera gånger tidigare använts för transporter till länder där i USA och internationellt olagliga förhörsmetoder används. De åtta maskerade agenterna förs till polisstationen där de i omklädningsrummet visiterar, sätter hand- och fotbojor på egyptierna, skär sönder deras kläder, tvångsdrogar dem med stolpiller och sätter på dem blå overaller och huvor utan hål för ögonen, något som saknar svenskt lagstöd. Detta enligt ett hemligt PM av UD:s rättschefer från april 2002. Klockan 21:30 avgår planet mot Kairo.

I januari 2002 får UD en rapport från Kairoambassadören, som besökt männen i fängelset. Rapporten vittnar om tortyr och misshandel och sekretessbeläggs av UD, som kallar al-Zeris advokat Kjell Jösson och hävdar inför honom att hans klient intygat att han inte blivit torterad. Men lögnerna slutar inte där. Regeringen ljuger dessutom för FN:s kommitté mot tortyr och hävdar att männen intygat att de inte torterats.

Som kontrast till dessa händelser kan ställas socialdemokraternas påstående i sitt valmanifest på sidan 10, stycke 2: "Vår röst ska höras i kampen mot övergrepp, tortyr och människohandel." Vart hördes denna röst under utvisningen av egyptierna, eller under lögnerna för FN:s kommitté mot tortyr? Detta är uppenbarligen tomma ord, inte konstigt att Bodström sa angående utvisningen av egyptierna att "det kommer att hända igen" till TT i maj 2004.

Mohammed al-Zeri frigavs den 27e oktober 2003. Pga sin kritik mot regimen dömdes Ahmed Agiza 1999 i en massrättegång till 25 års fängelse. Som student satt Agiza fängslad och blev torterad i ett och ett halvt år för sina protester mot korruptionen i hemlandet. Dessa personer kallade Göran Persson för "sällsynt farliga" vid ett försvarande av utvisningen den 14e december 2004. Perssons cynism och fördomar är nog ett långt större hot mot samhället än båda dessa "terrorister" tillsammans. "Det gör att man måste ifrågasätta hans trovärdighet och pålitlighet i frågor om grundläggande mänskliga rättigheter" sa Agizas advokat om Perssons försvar.

Den 17e december 2004 kräver alla riksdagspartier utom socialdemokraterna i en motion att en nationell och en internationell oberoende utredning görs. I maj 2005 drog FN:s kommitté mot tortyr slutsatsen att Sverige brutit mot tortyrkonventionen. Trots detta påstod migrationsminister Barbro Holmberg bara fyra månader tidigare att inga fel begåtts, under debatten i riksdagen den 26e januari 2005.

Men egyptiefallet är inte det enda tillfället då man i hemlighet samarbetat med amerikanska myndigheter. Mehdi Ghezali landade vid 18-tiden den 8 juli 2004 på Skavsta flygplats efter att ha hållits fången på Guantanamobasen i flera år utan att vara anklagad för något brott. I hemlighet lovade svenska myndigheter att meddela amerikanerna om Ghezali gör en utomlandsresa, vilka han i så fall träffar och om han ansöker om pass.

Vi ser idag hur mänskliga rättigheter nedmonteras och respekten för beslut fattade av domstolar och rättvisa rättegångar försvinner. I september 2004 överklagade en terrorism-anklagad 26-åring till hovrätten, som rev upp tingsrättens häktningsbeslut. Då stormade Säpo in mitt i rättegången och tillfångatog 26-åringen med stöd av terroristlagen, som är minst sagt främlingsfientlig. Den innebär att invandrare kan häktas på svagare misstankar än svenskar för terroristbrott - och vad är det som säger att en svensk inte kan begå terroristbrott?

"Ingen tjänar på att människor slås ut" skriver socialdemokraterna i sitt valmanifest, sida 9, stycke 1. Det stämmer inte. De själva mer än någon annan tjänar på att människor slås ut. Sådana människor är säkra väljare för socialdemokraterna. Frågan är: Vem tjänar på socialdemokraternas lögner? Inte de utslagna, och definitivt inte kampen för mänskliga rättigheter.

SPEKULA är ett finskt medicinskt magasin, skrivet av doktorer och medicinstudenter i Finland. I en artikel den 6e december 2000 skrev läkaren Rauni-Leena Luukanen-Kilden att Olof Palme 1973 godkände hemliga implantatexperiment på patienter. Hon skriver också att tekniken finns beskriven i SOU 1972:47. Huruvida detta påstående är sant kan förstås diskuteras, men om det skulle visa sig vara sant behöver man bara jämföra med utvisningsskandalen för att förstå vilka följder det skulle få, inte minst för Sveriges anseende i världen.

Av Lennie Tofft 26 nov 2008 18:33