Bokrecension: Drömfakulteten av Sara Stridsberg

Sara Stridsberg har bra hand med språket och det här är en intelligent bok, prosa på högsta nivå och pretantiös som jag är bestämde jag mig för att läsa den. Jag har läst den jämte andra böcker i flera veckor nu. Jag vet inte rikigt varför för detta är en luftigt skriven bok men orden är så tunga att jag vill inte läsa fort fastän jag mycket väl skulle kunna göra det. Jag fastnar sida för sida, gråter, blir förbannad och mår illa men skrattar, nja det här är ingen bok man skrattar åt.

Sara Stridsberg har här fantiserat fram och fyllt ett liv åt Valerie Jean Solanas, författaren till bland annat SCUM-manifestet Society for Cutting Up Men. En råfeminist, tillika forskare i psykologi.

Valerie levde ett hårt liv. Ett liv som startar 9 april 1936, fyllt av våldtäkter, inccest, tiggeri, prostitution, ilska, bitterhet, beslutsamhet och mordförsök. Valerie dömdes till 3 års fängelse för att ha skjutit Andy Warhol. Hon avslutar sitt liv på ett socialfallshotell i San Fransisco, död i lungemfysem och lunginflammation.

Jag har lite svårt att förstå mig på den här boken och Sara Stridsbergs val att gestalta en människa så förstörd och så som ett barn.

Jag vet helt enkelt inte om jag tycker om Drömfakulteten, det är ju i mångt och mycket allt annat än en dröm.
Den har ju förvisso fått mig att känna men jag känner allt annat än vällust och jag vet mer nu varför jag aldrig har kallat mig feminist...

En variant av denna recension finns också publicerad på min blogg Länk: popbitch.blogg.se

Av Camilla Hällbom 17 aug 2008 00:28