Vatten genom musselmun

I


glipa med evig väta
omlott
i mörka mjukdelar

en musslas munhåla
modersläppar


- Kyss !

Vatten genom musselmun!

ur
sifoner som andas
respiratoriskt stilla
öde
lunga
hörs
havets silande gäle


II

kvinnornas nackar lena
beströdda
sandkorns pånyttfödelse

med skinande
vita
spädbarnständer

nafsande i silkesshud

pärla för pärla trillande
trädda

de dyrbaraste ögonvitor
glänsande
blygt
genom mörker av fallna
kvinnolockar

Masserade bländverk

är
sandkorn som musslan
moderligt ammar


III

vid klippors blånande
kindben

ligger
schakten och grottorna
där mineralerna bor

och
krabbögon, fem miljoner år
gamla

de framåtblickande och
marina

sjunger med torkan och
vinden

ur
skalen med årsringar, ja
vattenbarken

törstiga, anfrätta trötta


- vill hem!

Av Isabella Mendrix 07 aug 2008 00:28