Lågstatusyrken åt invandrare - en myt !

Att invandrare bara får så kallade skitjobb i Sverige är en myt. En rapport från Svenskt Näringsliv visar till exempel att var femte läkare i landet har utländskt ursprung. Det finns ingen grund för påståendet att välutbildade invandrare bara får jobb som taxichaufförer, städare eller pizzabagare, påvisar författaren till undersökningen, Farbod Rezania.
- Det är en alldeles för enkel lösning att skylla invandrarnas arbetslöshet på en fördomsfull arbetsgivarattityd. Det finns inget i statistiken som stöder sådana påståenden. Istället är det brister i integrations- och arbetsmarknadspolitiken som gör det svårt för invandrare att få fotfäste på arbetsmarknaden.

Utbildningsnivå, ålder och var man bor påverkar i högre grad än etnicitet invandrarens möjligheter att få ett jobb, menar Farbod Rezania, Svenskt Näringsliv. Etnicitet, diskriminering och arbetsgivarnas attityd spelar mindre roll för om en invandrare får jobb eller inte. Det visar den nya rapporten från Svenskt Näringsliv.
Enligt kartläggningen har antalet förvärvsarbetande invandrare nämligen ökat sedan början av 90-talet. I urvalet visade sig var tredje person som fick ett jobb vara invandrare. Sammanlagt handlar det om 116,798 personer. Idag är 22 procent av läkarkåren i Sverige invandrare, andelen universitetslärare ligger på 20 procent och bland civilingenjörer är motsvarande siffra runt tio procent.
- En förklaring till det är att arbetsgivarnas attityd förbättrats, säger Farbod Rezania.
Att företagarna hamnat i skottgluggen beror bland annat på myndigheternas trubbiga sätt att tolka arbetsmarknadsstatistik, menar Svenskt Näringsliv.
- Det finns ett samband mellan antal år i Sverige och arbete. Det är där som fokus borde ligga istället för som idag bunta ihop människor efter etnisk bakgrund oavsett om man varit här 15 år eller några månader. Det skapar falska bilder av verkligheten, påpekar Farbod Rezania.
Debatten måste därför nyanseras, menar rapportförfattaren.

Många svenskar kan säkert dra sig till minnes egyptiern Refaat El-Sayeds uppgång och fall åren 1981-86. El-Sayed hann under de intensiva åren med Fermenta förvärva utmärkelsen Årets svensk 1985. Miljödebattören Björn Gillbergs avslöjande av finansmannens bluff med en icke existerande doktorsgrad i mikrobiologi fick det explosivt expanderande läkemelsföretaget att rasa som ett korthus på några månader, efter att El-Sayed beslagits med den uppseendeväckande lögnen. Mellan 1989 och 1992 satt Refaat El-Sayed i fängelse för bokförings- och insiderbrott. Det var i december 1986 som Fermentas revisorer upptäckte omfattande oegentligheter och falsarier inom Fermentas ekonomiska redovisning. Refaat El-Sayed dömdes till sex års fängelse för bl.a. bokföringsbrott och brott mot insiderlagstiftningen. Fermentas styrelse dömdes dessutom till dagsböter för miljöbrott.

Kometen på den svenska finanshimlen schavotterade offentligt i åratal men trots de massiva nederlagen har den intensive svensk-egyptiern, med både tjeckiska och sudanesiska gener, miljardinvesteringar i insulintillverkning i Afrika drygt 20 år senare. Refaat El-Sayed bjöd till och med aktieägarna i sitt bolag Hebi Healthcare på en exklusiv Egyptenresa. Affärsmannens intentioner var att alla intresserade eller misstänksamma investerare skulle få möjlighet att se företagets fabriker med egna ögon.

Refaat El-Sayed är idag huvudägare i NGM-listade Hebi Health Care med verksamhet inom finkemi och läkemedelssubstanser. Huvuddelen av verksamheten finns i Egypten där bolaget har två fabriker. Även om tilltron till El-Sayed i det svenska näringslivet sedan Fermenta är dålig fortsätter han att locka småsparare. I Hebi Health Care finns idag 50 000 aktieägare. Den senaste av Refaat El-Sayeds investeringar är planerna på ett fabriksbygge för en miljard kronor för tillverkning av insulin, tillväxthormon och betainterferon i Luxor. Refaat El-Sayed planerar att introducera ägarbolaget på Kairobörsen.

Under 2008 har Refaat el-Sayed återigen hamnat i blåsväder och hans affärer nagelfars på nytt. Den här gången är det Finansinspektionen som ryter till, då el-Sayed inte anmält insideraffärer i sin Hebi-grupp i tid. Finansmannen tvingas böta 100,000 kronor. Enligt Refaat El-Sayed så var det ett misstag att anmälan kom in 121 dagar för sent. I ett brev till länsrätten skriver El-Sayed att emissionen bakom anmälan "var öppen och inte undanhållits marknaden". Det var enligt honom endast på grund av "olyckliga omständigheter" som anmälan kom in för sent. Bolagets IR-ansvarige hade glömt skicka in den.


Invandrarföretagare får egen rådgivare i Västernorrland

ALMI Företagspartner och företagarorganisationen för invandrare, IFS, integreras på central nivå. I Västernorrland innebär det att invandrare nu kan få hjälp att starta och utveckla sitt företag via en egen företagsrådgivare.
- Personer med utländsk bakgrund kan uppleva det som mer komplicerat att starta företag i Sverige. Det kan exempelvis handla om språket eller det regelverk som styr företagandet i landet. Sammanslagningen mellan IFS och ALMI är till för att undanröja sådana hinder, säger företagsrådgivare James Gray, ALMI/IFS, som själv invandrat till Härnösand från Skottland.

Integrationen med IFS innebär att ALMI kan erbjuda gratis rådgivning till invandrarföretagare inom områden som ekonomi, juridik och marknadsföring. Personer som vill starta företag kan exempelvis få hjälp med affärsplan, ekonomiska kalkyler och att söka nödvändig finansiering hos banker och ALMI.



Refaat-fakta

Refaat El-Sayed, född 11 februari 1946 i Egypten, finansman och VD. Bosatt i Sverige sedan slutet av 1960-talet. Utnämnd till årets svensk 1985.Refaat El-Sayed föddes i Egypten av en sudanesisk far och tjeckoslovakisk mor. Sedermera kom han som student till Lantbruksuniversitetet i Uppsala.

I slutet av 1981 köpte El-Sayed penicillintillverkaren Fermenta i Strängnäs från läkemedelskoncernen Astra. Genom ett förmånligt lån från Electrolux kunde Fermenta expandera snabbt och efter att köpt upp tre andra läkemedelsföretag kom dess aktievärde att stiga i rekordtakt. Ett tag var El-Sayed miljardär på sina Fermentaaktier.
Mycket av Fermentas framgångar tillskrivs Refaat El-Sayed själv. När det kom fram att han inte var doktor i biokemi, vilket han hela tiden förespeglat, störtdök Fermentas aktie och allmänheten ifrågasatte om det hela var ett luftslott vilket ledde till att Fermenta avvecklades. Lögnerna uppmärksammades i samband med att Björn Gillberg bad att få se Refaat El-Sayeds doktorshatt.


Fermenta efter Refaat El-Sayed

Fermenta ackumulerade stora skattemässiga underskott. Detta, i kombination med att bolaget fortfarande var noterat på Stockholmsbörsens O-lista vilket underlättade nyemissioner, gjorde bolaget attraktivt för mer eller mindre seriösa investerare. Fermenta genomgick därefter ett stort antal ägarbyten samt ändrade namn och verksamhet.

Av Jack Edstrand 30 jul 2008 08:29