Borgerligt svek mot skolan

Foto: Mikael Lundgren

En skola i utförsbacke. Inför valet i Stockholm utlovades en storsatsning på skolorna i Stockholm. Idag kan vi läsa i tidningarna om att allt fler kommunala skolor går med förlust samtidigt som friskolorna ökar sina vinster. Parallellt med detta säljer rika kommuner som Täby ut sina kommunala skolor för inga pengar alls. Ibland undrar jag om syftet från Stadshuset i Stockholm på sikt är att lägga ner alla kommunala skolor genom att sänka bidragen till skolorna och därmed omöjliggöra fortsatt kommunal drift.

Inom Hägersten/Liljeholmen i Stockholm dräneras fem skolor på bidrag och i Fruängen noteras att skolan går med 5,3 miljoner i förlust. I Aspudden är förlusten 1,4 miljoner vilket innebär tre tjänster mindre och större klasser. I vissa skolor innebär det också att splittra klasser och dela upp dem på andra skolor. Samma sak gäller gymnasieskolorna i kommunal regi. Anrika skolor som Östra Real, Norra Real tvingas skära ner på skolhälsovård, bibliotek för att klara av att behålla sina lärare.

Det måste vara något grundläggande fel när ett system använder företagsekonomiska kalkyler inom ungdomsskolan, där eleverna blir omräknade i kronor och ören och där privata intressen skor sig på skattesystemet. När Alliansen tillträdde både nationellt och i Stockholms Stadshus var det med parollen mer satsning på skolan. Jag minns inte hur många miljoner som utlovades men som idag har blivit åt andra hållet, neddragningar. Hur detta skall gå ihop ett nytt skolsystem där Jan Björklund som inte svarar på mail lovar coach till eleverna i högstadiet, extra satsningar på barn i låg och mellanstadiet förstår jag inte. Var skall pengarna komma ifrån?

Inför det nya gymnasieprogram som införs 2011 och som innebär högre krav på godkända ämnen för att få sin examen krävs också lärarsatsningar. Vidareutbildning är ordet som Jan Björklund talar om. Alla lärare skall vidareutbildas. Aha, inom vilka ramar? Inom de befintliga som ges till skolan som skall täcka läromedel, kultur, elevvård och löner till de anställda. Därtill kommer hyror och driftskostnader för lokaler som ägs av det allmänna. Hyrorna för kommunala skolor är högre än dem som friskolorna har. Dessutom är det så illa att de friskolor som hyr av det allmänna har lägre hyreskostnader än de kommunala skolorna.

I den skola där jag arbetar finns ca 1000 kr/person i bästa
fall för kompetenshöjning för lärare. Som regel är den lägre. De pengarna räcker till i bästa fall en endagsutbildning. I skolornas budget ingår ingen kompensation för lönehöjningar, med andra ord står valet mellan kravet på lärarnas högre löner eller material till eleverna. Undrar hur det skulle se ut om den sociala sektorn skulle bära sina egna lönekostnader fullt ut. Mindre vård åt faster Gerda på servicehuset, neddragen sjukhusservice för nyopererade på Landstingets sjukhus i utbyte mot högre lön för sjuksköterskor och läkare.

Ett nytt skolsystem är inte fel och en ny gymnasieskola inför 2000-talet är nödvändig, men om de ekonomiska förutsättningarna är lika dåliga som nu blir det en cementering av den gamla klasskolan. Socialdemokraterna i Stadshuset kompenserade inte skolorna för löneökningarna heller och idag tiger oppositionen i Stockholm om försämringen av de kommunala skolorna.

Det största valsveket jag kan se är bluffen om att satsa på skolan. Mig veterligt finns inte en kommunal skola som inte ställer upp bakom detta. Problemet är att skolorna tiger och inte manifesterar emot det. Samma sak gäller lärarfacken. Det hurras för varje liten ordningsregel som införs i skolan men inte ett ord från lärarfacken i Stockholm om de uteblivna pengarna till skolsatsning. Det vore intressant att veta om Miljöpartiet, som ställt sig bakom friskolor och avknoppning också kunde diskutera de här frågorna, om det är det som de hade tänkt, att utarma den kommunala skolan på bekostnad av privatisering. Enligt Sveriges Elverkårer satsar Stockholm minst pengar på skolan.

Av Anne Skåner 10 jun 2008 20:22