Palliativ vård - när ingen räddning längre finns

Det är nästan så att jag inte ser skärmen när jag sitter här ute under björkarna bakom mitt garage. Sommaren har kommit och solen skiner något så behagligt över den skånska myllan. Inte ens vindkraftverken orkar snurra sina stora blad denna dag då flugorna surrar och fåglarna förgyller dagen med sin underbara sång.

När livet är så vackert och underbart försvinner mina tankar till de som inte har det lika lätt, och de landar just nu hos dem jag har mycket att göra med i mitt arbete. Det är cancerpatienterna och deras öde. Ibland går det bra för dem därför att deras sjukdom upptäckts väldigt tidigt, ibland har de en svår kamp framför sig. Sedan finns även de som måste se sig slagna av de invaderande cancercelleras monstruösa frammarsch i kroppen.

Jag har när jag arbetat som timanställd uthyrningssjuksköterska, och även i mitt arbete på vårdavdelning i Oslo, varit med om att man betecknar de sista dagarna i livet med palliativ vård. Jag frågar då om de är terminala och då får jag ibland ett något tveksamt ansiktsuttryck framför mig. För hur är det egentligen vi definierar palliativ vård?
Det finns hospiceverksamhet i de flesta kommuner och många patienter väljer att tillbringa sina sista dagar i livet hemma bland nära och kära.

Som vissa kanske vet har jag arbetat på Hospis under ett och ett halvt år och den typen av vård ligger mig varmt om hjärtat. Jag insåg dock att det är svårt att arbeta där när jag är ensamstående med så små barn och har därför valt att göra ett avbrott därifrån. När jag möter döende patienter på minna olika arbetsplatser tycker jag det är viktigt att vara öppen i min kommunikation samtidigt som det är viktigt att vara lyhörd inför patientens och de anhörigas behov.

Palliativ vård är den vård som börjar bedrivas efter att man haft ett brytpunktssamtal med patienten där man lyfter faktumet att man inte kan utföra fler kurativa behandlingar utan man från dags dato inriktar sig på att göra livet så kvalitativt som möjligt för patienten. Man kan i den fasen ge strålbehandling och cytostatika som palliativ behandling pga smärta, illamående eller av någon annan orsak.
Den palliativa fasen varierar mycket i omfång när det gäller tid. Man kan ha en snabb sjukdomsperiod och man kan ha lång tid, upp till flera år, då man är i det palliativa stadiet.

Det terminala stadiet är det stadium då kroppen har slutat att vara aktiv och då organsvikt uppstår. Då kan patienten vara vid medvetande eller kanske hamna i ett koma. Även det terminala stadiet kan blir långdraget och är ofta en stor påfrestning på de anhöriga som inte vet om de kan åka hem och sova eller om de ska vara kvar hos patienten. Här kommer de anhöriga mycket i fokus och vi som sjukvårdspersonal har en stor uppgift i att underlätta sorgearbetet genom vårt förhållningssätt under denna tiden.

Idag är solen här, för oss alla, och någon föds och någon dör.
Livet börjar med en kris och avslutas med en.

Veteåkern två meter bort är starkt ljusgrön och hela luften sjuder av frenetiskt liv. Jag fångar stunden och jag känner tacksamheten att få uppleva denna dagen.

Av Birgitta Stiefler 08 maj 2008 17:19