Serbiens regering bakom angreppen

Ett tusental arga serber angrep ikväll mot flera utländska ambassader i Belgrad, däribland Albaniens, Turkiets, Kroatiens och Storbrittaniens. Värst drabbad blev USA:s ambassad, som vandaliserades och sattes i brand. Belgradregeringen, som vill kanalisera bort serbernas chock och vrede över Kosovas självständighet, är påfallande slappt och vissa regeringsmedlemmar har gått så långt som att stödja angreppen.

C:a 150 - 200 000 människor samlades idag i Belgrad för att protestera i en demonstration mot Republiken Kosovas självständighet. Demonstrationen spårade när ett tusental demonstranter lämnade huvudfåran och gick till angrepp mot flera ambassader för länder som erkänt Kosovas självständighet. Ambassaderna hade vid angreppstillfället övergivits av både polis och väktare, som i vissa fall dröjde i uppemot en timme innan de ingrep.

Det märkliga försvinnandet av poliser och väktare från ambassaderna tyder på att serbiska regeringen haft en hand med i angreppen. Den amerikanska ambassaden är på nr 50, det serbiska inrikesministeriet på nr 30, av samma Knez Milos gata i centrala Belgrad.

Demonstrationen i Belgrad hade anordnats av staten Serbien, som gett ledigt till skolor och offentliga arbetsplatser och ställt fram bussar och specialtåg för deltagarna.

En regeringstjänsteman ursäktade polisens försvinnande från ambassaderna med att man behövt alla tillgängliga styrkor för att kontrollera huvudfåran av demonstrationen. Men staten Serbien har ett ansvar för säkerheten i huvudstaden, eftersom man själv anordnat demonstrationen och hetsat hundratusentals att komma till huvudstaden.

Regeringen i Belgrad är uppenbart splittrad i frågan om att bruka eller inte våld. Regeringsföreträdare som står presidenten Boris Tadic nära har beklagat händelserna och tagit avstånd från våldsanvändning. Boris Tadic har signalerat intresse för att fortsätta landets närmande till EU trots Kosovas självständighet.

Ministrar som står premiärministern Vojislav Kostunica närmare har dock vägrat att fördöma angreppen. Vissa har t.o.m. gått så långt som att försvara angreppen mot ambassaderna, som ett "legitimt svar" om Kosova.

"Det är begripligt att folk slår sönder några fönster när de de angripna länderna har slagit sönder vårt land", sa bl.a. Dusan Samardzic, minister med ansvar över Kosova.

Samardzic är medlem i Kostunicas parti och har tidigare stöttat öppet serbiska extremisters våldsamma aktioner mot Kosova.

"Det är en legitim handling. Vi kommer aldrig att acceptera gränsposteringar mellan Serbien och Kosovo", sa Samardzic i Serbiens stats-TV i förrgår efter det att serbiska extremister sprängt och bränt ner två gränsposteringar på den kosovariska sidan av den numer internationellt erkända statsgränsen.

Den serbiska Helsingforskommittén kritiserade ikväll regeringen för att underblåsa våldsamheterna.

"Det är regeringen som står bakom demonstrationen. Medlemmar ur regeringen har stöttat tidigare våldsamheter och myndigheterna har varit påfallande slappa med att gripa förövare efter mordbränder och våldsamheter som drabbat icke-serber i Belgrad under veckan", säger Goran Miletic vid Helsingforskommittén.

Onekligen är det så att den serbiska regeringen använder sig av våldsdemonstrationerna för att kanalisera bort chocken och vreden över Kosovas självständighet. Detta trots att självständigheten inte kom som en överraskning efter mer än två års förhandlingar och ytterligare sju års internationellt styre över den tidigare serbiska provinsen.

Likheten mellan Milosevics tid och Serbien anno domini 2008 förvånar även pessimisten. Det handlar om en inkompetent regering som har lovat utan täckning och som nu har målat in sig i ett hörn efter Kosovas självständighet.

Å andra sidan tycks en majoritet av serberna, oaktat sitt djupt rotade sentiment för Kosova, ändå vara rätt trötta på bråk och våldsamheter.

Anordnarna av dagens demonstration, statskyrkan, regeringspartier, ultranationalistiska radikaler, fasciströrelsen Obraz Länk: en.wikipedia.org m.fl. måste ha blivit besvikna på det låga antalet deltagare, ojämförbart färre än de enorma massor som führern Milosevic brukade dra ut på gatorna på 1990-talet.

Av Shqiptar Oseku 22 feb 2008 07:27