Lugnet i lungans mitt
Lugnet i lungans mitt
där sår man känslan
i fåror
brun värme mellan
fingrar
Lägger kropp mot hem
av jord
Den hungrande huden,
den i bärnsten färgade
Man blir skördarna och
gräset
en lång utandning
Den sista svindeln är
vårt arv
en etablerad längtan
musikaliskt
repeterande
sömnen
ett omtag av mörkblå
nattyg
Lungans mörka tystnad
en sorts omvänd födelse
farvältagen
© Isabella Mendrix
Av  Isabella Mendrix 02 feb 2008 16:37 |
Om författaren
Författare:
Isabella Mendrix
Om artikeln
Publicerad: 02 feb 2008 16:37
Fakta
Ingen faktatext angiven föreslå
Nyckelord
Litteratur, &, Poesi, Poesi, Litteratur & Poesi, Poesi, lugnet, lungans, mitt | föreslå
Plats
Artikeln är inte placerad. föreslå